insnöad, utsnöad, försnöad

Insnöad, mer bokstavligt än bildligt talat. Dock finns det nog likheter mellan hur min hjärna känns och den snö som fallit i mängder sista tiden; fluffig
Återkommer när den stabiliserats, hjärnan alltså.

God Jul

Livet irl vid juletid.

Jag har upptäckt att jag ibland har ett liv. Det är när det blir en aning glest mellan blogginläggen (OBS! viss ironi). Denna gång har min frånvaro berott på besök från Skåne. God mat och dryck, grillning och vissa dataproblem har hunnits med. Helt klart ett mysigt besök, bara lite för kort.
Så himla roligt att ha dig här, Birgit!

I morgon kommer min mor hit för lite julfirande. Hon har med sin fantastiskt goda hemgjorda ost och Janssons frestelse. Ingen har ännu kunnat klå hennes Jansson. Jag hade först tänkt att jag skulle göra en massa goda julrätter, men tänkte sedan om. Det behövs inte så många rätter på julbordet. Det viktiga är att vi får sitta ner och njuta lite.

Sedan har jag en känsla av att min mor kommer att bli mycket nöjd över sina julklappar.

När det inte finns tid för reflektioner.

Jag tycker om att städa eftersom min hjärna på något märkligt skönt sätt stänger av alla tankar. Många människor blir fyllda av fantastiskt smarta idéer när de städar, men jag blir alldeles tom på tankar. Och jag tycker om det.

För övrigt är det iskalla 18 minusgrader idag. Snoret fryser i näsan, bara så ni vet.

Tiger Woods

Jag såg att TV4 ska sända en intervju med en av Tiger Woods älskarinna. Den kanalen har verkligen gått och blivit ett skvallermedium nu.

Är verkligen Woods otrohetsaffärer så viktiga att det måste debatteras på bästa sändningstid, så fascinerande att svensk tv måste köpa in dyra intervjuer med en av hans älskarinnor?

De flesta som lever enligt konventionerna anser att otrohet är fult och dåligt, men det är ju inte direkt en nyhet att det förekommer flitigt.

Tiger Woods, helyllemannen personifierad, är det därför det blir sånt ståhej?

Sent skall människan vakna...

Vinter

12 härliga minusgrader och ett par decimeter snö. Det ser ut att kunna bli en vit jul ändå.

Knävridning i backen

För några veckor sedan skadade jag mitt knä, och även om det har varit väldigt ömt har det sakta men säkert gått framåt - tills jag för några timmar sedan gjorde en hejdundrande praktvurpa i backen. Jag grät och skrek av smärta, och för några sekunder var jag absolut villig att kapa av det, med en slö såg om så vore.

Blankis med ett par decimeter snö ovanpå, ett ömmande knä och hundpromenader - sammantaget en ohyggligt dålig kombination.

Ja, jag tycker lite synd om mig själv nu och det får jag göra.

Det som gör att man kan få hopp om mänskligheten...

är när man ser denna 10-årige pojke ta ställning och klarsynt argumentera för allas lika rättigheter.

Det är synd om mänskligheten

Vad less jag blir! Allt detta provocerande, utan att ha kött på benen, utan att ha tänkt klart.

Jag var inne hos en bloggare som hade ett inlägg med rubriken "Bör homosexuella få skaffa barn?"
Bara rubriken tröttar ut mig. Frågan är idiotisk då det redan finns hur många barn som helst som lever med homosexuella föräldrar, eller i andra icke-heteronormativa konstellationer. Att överhuvudtaget ställa den frågan är att göra dessa barn osäkra ifall deras föräldrar duger och är bra.

Att sedan börja raljera över att homosexuella inte kan vara bra föräldrar, att man inte ser till barnens rätt, att det är egoistiskt att försöka sig på en familjebildning som inte är heteronormativ - Vad ger det barnen för bild? Att deras föräldrar inte älskar dem på riktigt, att de är konstiga?

Har vi inte kommit längre 2009? Är det inte bara ett elakt klantigt sätt att så osäkerhet hos barn som redan finns, är, verkar och (förhoppningsvis) älskar sina föräldrar?

Dynamisk IP-adress

För några dagar sedan kom det ett brev från internetleverantören. Tydligen skulle det bytas från en statiskt till en dynamisk  IP-adress. Detta skulle ske måndag förmiddag, varav jag därefter skulle vara tvungen att ändra mina inställningar i routern. 

Nu är det måndag eftermiddag och inget verkar ha hänt. Jag har suttit och väntat vid datorn, smått skräckslagen. Tänk om jag inte kommer att kunna ändra inställningarna i routern, tänk om jag blir utan internet. Usch och fy vilken jobbig tanke.

Fina människor och kyla.

Helgen har varit fin och det har hunnits med både glöggkväll och bastubad. Just nu omger jag mig bara med människor jag mår bra av. Det är en skön känsla. Jag ska försöka hålla det så en tid också.
Kanske får det bli ett nyårslöfte - att enbart umgås med människor som får mig att må bra. Det låter simpelt, men kan vara ack så svårt.

Kylan har äntligen kommit. Kall klar frisk luft att andas. Dock inte så skönt att vakna till endast 14 grader i sovrummet. Så kan det bli när man envisas med att inte ha några element på. Tur att kaminen är en stabil värmekälla.

Klockan 7:15 började ena hunden skälla som en tokig mot fönstret. Denna tid brukar vi sova skönhetssömn, så jag blev enormt förvånad och ställde mig yrvaket upp för att kolla vad i fridens namn som stod på. Då ser jag grannfrun med söner komma gående bakom huset, strax utanför sovrumsfönstret. Det är extremt halt ute och hon tyckte väl helt enkelt att det var en bra idé att gå på baksidan av vårt hus, istället för på vägen som går på framsidan. Det tyckte inte hunden och det tyckte inte jag. Inget vidare uppvaknande, och inte kan jag somna om heller. Men nu vet jag åtminstone att ingen kan leka fönstertittare utan att få en rejäl utskällning.

Doktor och handboll

Jag lyckades ta mig till doktorn i dag och nu är jag dessutom listad där. Hoppas därmed på mindre tjafs nästa gång jag behöver söka vård.*

Både knä och fingrar kollades upp och jag har fått remiss till röntgen. Förhoppningsvis behöver jag inte vänta alltför länge på att få komma dit. Skulle vara trevligt att bli bra i fingret och kunna spela ordentligt igen.

Nu är det handbollstittande som gäller. Kom igen nu Sverige!

*läs tidigare inlägg Boka tid hos vårdcentralen

Uppdatering kl 16:24: Grannens bil står fortfarande kvar i backen. Ingen kan ta sig förbi och det verkar vara svårt att få hjälp då ingen med traktor har fått på snökedjor. Ingen panik för mig ännu, men är det inte fixat imorgon bitti börjar jag nog svettas lite.

Brasan värmer fortfarande.

musiktörst

Jag behöver ny musik i mitt liv. Varför kan ingen kasta till mig lite tips, eller ännu hellre, komma med skivor till mig?

Ishalka

Dagen börjar med att grannen väcker mig och undrar om en av hundarna vill springa lite med hennes. Yrvaket stiger jag upp och går ut för att upptäcka ett det råder total ishalka. Att ta sig nerför backen med en yster hund och en skadat knä är minst sagt ett äventyr. Väl på väg hem igen märker jag att en annan granne har fastnat mitt i backen med bilen, på tvären, halvt nere i diket.

En sån här dag ska man definitivt inte ut med bilen, och gärna inte heller vara hundägare.

Nu sitter jag i alla fall under filten med en värmande brasa i mitt blickfång.

vädertjat

Nu är jag så vansinnigt trött på vädret! Den lilla snön som funnits några dagar har nu regnat bort. Det är 2:a advent och tanken på en vit jul känns avlägsen. Jag kände mig betydligt piggare och gladare när det var vitt ute och några minusgrader i luften.

Trots vädret vakande jag 06.30 i morse. Fast det berodde nog på att den inre klockan tyckte att det var medicindags för ena hunden. Jag fixade kaffe och sedan kröp jag ner under täcket igen. Om det hade varit bättre väder skulle jag säkert ha stigit upp och satt mig vid köksbordet för att se dagen ljusna och fåglarna börja krubba för glatta livet. Pensionärsvarning!

Kapade ledningar

Den här lilla tjejen blev kastrerad i går. Snacka om att det var en liten ynklig byracka jag fick hämta hem. Men i dag är hon betydligt piggare och har god aptit.

Jag önskar att jag kunde förklara för henne att det gjordes för hennes eget bästa. Istället får jag för en stund känna mig som en ohyggligt elak matte.