tisdag 29 juni 2010

Kungens jänta

Ibland stendiggar jag min mor, åtminstone när hon utbrister: " Fy fan vad less jag är på allt tjat om att hon har gift sig, ja hon, kungens jänta!"

Inga högtravade titlar. Så okonstlat och så ointresserat.

lördag 19 juni 2010

Kronprinsessans bröllop är vackert, men...

Vi skriver 2010 i almanackan. Demokrati, allmän rösträtt, allas lika värde är saker vi ser som en självklarhet.

Vi skriver 2010 i almanackan. Kronprinsessans bröllop är det största på alla löpsedlar. En reporter säger "...gåvan till folket..." Folket är vi, vi som inte har föräldrar som är kungligheter. Vi som arbetar och betalar skatt för att kronprinsessan ska kunna ha detta påkostade bröllop. Folket är vi, vi som år 2010 verkar tycka att det är okej att människor ska kunna ärva titlar genom födsel, eller i Daniels fall, gifta sig till en.

Vi är folket, och vi verkar inte bry oss om att inget hänt på hundratals år.

Prinsessbröllop eller VM-fotboll

Jag tycker väldigt synd om de människor som varken är rojalister eller fotbollsintresserade. Det går liksom inte att stänga ute all dess mediabevakning.

För mig är det i alla fall rätt enkelt, jag zappar mellan de kanaler som visar en massa vuxna människor, springandes efter en boll på liv och död.

Hur tråkigt man än tycker att VM-fotboll är så går det inte att förneka dramatiken. Vad har till exempel hänt med de försvinna nordkoreanska spelarna, och kommer någon lyckas skicka en brevbomb till de nigerianska spelarna?

Som sagt, på liv och död.

lördag 12 juni 2010

Bröllop

Nu är allt hysteriskt planerande över. Nu är den stora dagen förbi. Nu börjar jag sakta återhämta mig. Men vilken grej! Och vilken dag! Tack alla som hjälpte till. Tack alla som kom. Det blev en oförglömlig dag.

Jag kan dock utan tvekan säga; aldrig mer, (vilket i och för sig är bra i detta sammanhang) aldrig aldrig mer. Det finns enklare saker att syssla med än att försöka sköta logistiken till ett bröllop för sextio personer. När det dessutom är ens egen bröllopsdag blir det lätt väl mycket känslor inblandade. Jag var ett monster veckan innan - förlåt alla!

Nu ska jag vila, vila lite till, och ännu mer.
Och njuta.