insnöad, utsnöad, försnöad

Insnöad, mer bokstavligt än bildligt talat. Dock finns det nog likheter mellan hur min hjärna känns och den snö som fallit i mängder sista tiden; fluffig
Återkommer när den stabiliserats, hjärnan alltså.

God Jul

Livet irl vid juletid.

Jag har upptäckt att jag ibland har ett liv. Det är när det blir en aning glest mellan blogginläggen (OBS! viss ironi). Denna gång har min frånvaro berott på besök från Skåne. God mat och dryck, grillning och vissa dataproblem har hunnits med. Helt klart ett mysigt besök, bara lite för kort.
Så himla roligt att ha dig här, Birgit!

I morgon kommer min mor hit för lite julfirande. Hon har med sin fantastiskt goda hemgjorda ost och Janssons frestelse. Ingen har ännu kunnat klå hennes Jansson. Jag hade först tänkt att jag skulle göra en massa goda julrätter, men tänkte sedan om. Det behövs inte så många rätter på julbordet. Det viktiga är att vi får sitta ner och njuta lite.

Sedan har jag en känsla av att min mor kommer att bli mycket nöjd över sina julklappar.

När det inte finns tid för reflektioner.

Jag tycker om att städa eftersom min hjärna på något märkligt skönt sätt stänger av alla tankar. Många människor blir fyllda av fantastiskt smarta idéer när de städar, men jag blir alldeles tom på tankar. Och jag tycker om det.

För övrigt är det iskalla 18 minusgrader idag. Snoret fryser i näsan, bara så ni vet.

Tiger Woods

Jag såg att TV4 ska sända en intervju med en av Tiger Woods älskarinna. Den kanalen har verkligen gått och blivit ett skvallermedium nu.

Är verkligen Woods otrohetsaffärer så viktiga att det måste debatteras på bästa sändningstid, så fascinerande att svensk tv måste köpa in dyra intervjuer med en av hans älskarinnor?

De flesta som lever enligt konventionerna anser att otrohet är fult och dåligt, men det är ju inte direkt en nyhet att det förekommer flitigt.

Tiger Woods, helyllemannen personifierad, är det därför det blir sånt ståhej?

Sent skall människan vakna...

Vinter

12 härliga minusgrader och ett par decimeter snö. Det ser ut att kunna bli en vit jul ändå.

Knävridning i backen

För några veckor sedan skadade jag mitt knä, och även om det har varit väldigt ömt har det sakta men säkert gått framåt - tills jag för några timmar sedan gjorde en hejdundrande praktvurpa i backen. Jag grät och skrek av smärta, och för några sekunder var jag absolut villig att kapa av det, med en slö såg om så vore.

Blankis med ett par decimeter snö ovanpå, ett ömmande knä och hundpromenader - sammantaget en ohyggligt dålig kombination.

Ja, jag tycker lite synd om mig själv nu och det får jag göra.

Det som gör att man kan få hopp om mänskligheten...

är när man ser denna 10-årige pojke ta ställning och klarsynt argumentera för allas lika rättigheter.

Det är synd om mänskligheten

Vad less jag blir! Allt detta provocerande, utan att ha kött på benen, utan att ha tänkt klart.

Jag var inne hos en bloggare som hade ett inlägg med rubriken "Bör homosexuella få skaffa barn?"
Bara rubriken tröttar ut mig. Frågan är idiotisk då det redan finns hur många barn som helst som lever med homosexuella föräldrar, eller i andra icke-heteronormativa konstellationer. Att överhuvudtaget ställa den frågan är att göra dessa barn osäkra ifall deras föräldrar duger och är bra.

Att sedan börja raljera över att homosexuella inte kan vara bra föräldrar, att man inte ser till barnens rätt, att det är egoistiskt att försöka sig på en familjebildning som inte är heteronormativ - Vad ger det barnen för bild? Att deras föräldrar inte älskar dem på riktigt, att de är konstiga?

Har vi inte kommit längre 2009? Är det inte bara ett elakt klantigt sätt att så osäkerhet hos barn som redan finns, är, verkar och (förhoppningsvis) älskar sina föräldrar?

Dynamisk IP-adress

För några dagar sedan kom det ett brev från internetleverantören. Tydligen skulle det bytas från en statiskt till en dynamisk  IP-adress. Detta skulle ske måndag förmiddag, varav jag därefter skulle vara tvungen att ändra mina inställningar i routern. 

Nu är det måndag eftermiddag och inget verkar ha hänt. Jag har suttit och väntat vid datorn, smått skräckslagen. Tänk om jag inte kommer att kunna ändra inställningarna i routern, tänk om jag blir utan internet. Usch och fy vilken jobbig tanke.

Fina människor och kyla.

Helgen har varit fin och det har hunnits med både glöggkväll och bastubad. Just nu omger jag mig bara med människor jag mår bra av. Det är en skön känsla. Jag ska försöka hålla det så en tid också.
Kanske får det bli ett nyårslöfte - att enbart umgås med människor som får mig att må bra. Det låter simpelt, men kan vara ack så svårt.

Kylan har äntligen kommit. Kall klar frisk luft att andas. Dock inte så skönt att vakna till endast 14 grader i sovrummet. Så kan det bli när man envisas med att inte ha några element på. Tur att kaminen är en stabil värmekälla.

Klockan 7:15 började ena hunden skälla som en tokig mot fönstret. Denna tid brukar vi sova skönhetssömn, så jag blev enormt förvånad och ställde mig yrvaket upp för att kolla vad i fridens namn som stod på. Då ser jag grannfrun med söner komma gående bakom huset, strax utanför sovrumsfönstret. Det är extremt halt ute och hon tyckte väl helt enkelt att det var en bra idé att gå på baksidan av vårt hus, istället för på vägen som går på framsidan. Det tyckte inte hunden och det tyckte inte jag. Inget vidare uppvaknande, och inte kan jag somna om heller. Men nu vet jag åtminstone att ingen kan leka fönstertittare utan att få en rejäl utskällning.

Doktor och handboll

Jag lyckades ta mig till doktorn i dag och nu är jag dessutom listad där. Hoppas därmed på mindre tjafs nästa gång jag behöver söka vård.*

Både knä och fingrar kollades upp och jag har fått remiss till röntgen. Förhoppningsvis behöver jag inte vänta alltför länge på att få komma dit. Skulle vara trevligt att bli bra i fingret och kunna spela ordentligt igen.

Nu är det handbollstittande som gäller. Kom igen nu Sverige!

*läs tidigare inlägg Boka tid hos vårdcentralen

Uppdatering kl 16:24: Grannens bil står fortfarande kvar i backen. Ingen kan ta sig förbi och det verkar vara svårt att få hjälp då ingen med traktor har fått på snökedjor. Ingen panik för mig ännu, men är det inte fixat imorgon bitti börjar jag nog svettas lite.

Brasan värmer fortfarande.

musiktörst

Jag behöver ny musik i mitt liv. Varför kan ingen kasta till mig lite tips, eller ännu hellre, komma med skivor till mig?

Ishalka

Dagen börjar med att grannen väcker mig och undrar om en av hundarna vill springa lite med hennes. Yrvaket stiger jag upp och går ut för att upptäcka ett det råder total ishalka. Att ta sig nerför backen med en yster hund och en skadat knä är minst sagt ett äventyr. Väl på väg hem igen märker jag att en annan granne har fastnat mitt i backen med bilen, på tvären, halvt nere i diket.

En sån här dag ska man definitivt inte ut med bilen, och gärna inte heller vara hundägare.

Nu sitter jag i alla fall under filten med en värmande brasa i mitt blickfång.

vädertjat

Nu är jag så vansinnigt trött på vädret! Den lilla snön som funnits några dagar har nu regnat bort. Det är 2:a advent och tanken på en vit jul känns avlägsen. Jag kände mig betydligt piggare och gladare när det var vitt ute och några minusgrader i luften.

Trots vädret vakande jag 06.30 i morse. Fast det berodde nog på att den inre klockan tyckte att det var medicindags för ena hunden. Jag fixade kaffe och sedan kröp jag ner under täcket igen. Om det hade varit bättre väder skulle jag säkert ha stigit upp och satt mig vid köksbordet för att se dagen ljusna och fåglarna börja krubba för glatta livet. Pensionärsvarning!

Kapade ledningar

Den här lilla tjejen blev kastrerad i går. Snacka om att det var en liten ynklig byracka jag fick hämta hem. Men i dag är hon betydligt piggare och har god aptit.

Jag önskar att jag kunde förklara för henne att det gjordes för hennes eget bästa. Istället får jag för en stund känna mig som en ohyggligt elak matte.

Boka tid hos vårdcentralen

Det har skrivits en och annan spaltmeter gällande att man ska vara frisk för att kunna vara sjuk. Både vad det gäller kontakt med sjukvården och försäkringskassan. Jag tänkte fortsätta med ytterligare ett inlägg.

Tidigare i år lyckade jag ta mig till vårdcentralen med min terapeut som ledsagare, annars hade jag inte klarat det, och träffade där på en väldigt bra doktor som jag kände mig trygg med.
I dag ringde jag till samma vårdcentral för att boka tid för en annan åkomma som besvärat mig ordentligt några månader. Jag kan ha extremt svårt för att ringa såna samtal, men denna dag hade jag lyckats samla mod. Efter att jag berättat om mina problem och vilken doktor jag var hos senast, börjar sjuksystern som tog mitt samtal dividera om att jag inte är listad på denna vårdcentral, att jag egentligen hör till en annan.

-Nähä, men jag har ju varit där ganska nyligen och då var det ju inga problem.
- Ja, men då var det nog vi som gjorde fel. Du hör till en annan vårdcentral så du borde ringa dit.
-Men jag vill inte gå till nån annan, känn er fria att göra fel igen.
-Då måste du först komma hit och lista dig.
-Menar du att jag först måste åka in och lista mig för att alls få en tid? Kan jag inte lista mig när jag kommer för besöket?
-Vet du vad, jag måste koppla vidare dig till min kollega. Nu lägger vi på så ringer en annan sjuksyster på.
-Jaha, ok. Men kan du snälla berätta lite för henne så jag slipper upprepa allt igen?
-Jag ska se vad jag kan göra.

Sedan går det en stund innan telefonen ringer igen. Sjuksystern i andra änden av luren börjar genast berätta om alla befintliga och kommande regler, vilket tog sina minuter.

-Men det enda jag vill veta är om jag kan få en tid hos doktorn och om jag kan lista mig när jag kommer på besöket.
-Vad var det nu du hade för problem?

Jag får dra hela historien igen och då säger hon att hon är mycket stressad, men ger mig en tid om två veckor.

-Så jag kan alltså lista mig när jag kommer?
-Ja, det gör du i receptionen när du kommer. Nu måste jag sluta eftersom jag är mycket stressad!
-Ok, tack!

Tack, eller nåt...

Ditten och datten, nästan om natten.

Jag tror att jag ska börja syssla med hemelektronik. På sistone har jag lyckats reparera två dvd-apparater. Två helt olika fel, knappt en aning om vad jag sysslade med, men funkar gör dom i alla fall.

I dag har jag handlat till min fars 60-årsmiddag. Min far, mina syskon och jag ska på fredag avnjuta en trerätters hos mig och sedan ska vi gå på konsert. Eftersom jag bara haft kontakt med den sidan av släkten i ett drygt år känns det väldigt kul och spännande att göra något tillsammans. Nu är det bara att hoppas på att dom kommer att uppskatta den gourmetmeny jag tänkt ut.

I morgon ska jag hämta min bas som skulle ha varit klar för sisådär två veckor sedan. Som en liten kompensation för att det tagit så lång tid har den visst blivit polerad och fin. Sedan att jag fått ett bra pris på det hela skadar ju inte heller.

Syrebrist

I kväll är det rep, orkar inte. I eftermiddag har jag tid hos terapeuten, orkar inte. Jag borde verkligen ta mig in i duschen, orkar inte.
Fan, att det ska vara en sån avsaknad på energi.

Jag sitter här i soffan och försöker med jämna mellanrum ta mig upp för att peta in ved i kaminen. Tv:n är på, men jag kan inte ta in vad som sägs. Mitt mål för dagen är att hundarna ska få en riktigt lång promenad. Jag intalar mig att frisk luft kanske fyller på energireserven, men luften är tung och himlen grå.

Jag behöver syrgas.

Grått, grått och så lite grått.

Om det gick skulle jag fotografera den skrämmande gråheten som slukar alltet utanför fönstret. Men kameralinsen kommer inte lyckas tränga igenom. Jo, jag lovar, så grått är det. Fuck, när ska man någonsin kunna bli människa?

Jag har lyckats halka omkull tre gånger under helgen. Den sista gången så illa att jag inte kan vrida på nacken nu. Lärdom; Gå inte ut och hämta ved i slitna foppatofflor när det ligger snö på marken.

Mardröm

Jag kan inte minnas när jag senast hade en så otäck dröm som i natt. En sådan man vaknar upp skrikande av, som gör att det inte går att somna om i rädsla av att hamna mitt i drömmen igen. En dröm som gör att man aldrig någonsin vill drömma igen.

Skriver jag ner drömmen nu kommer den sannolikt att bagatelliseras, verka fånig, löjlig och komisk. Så jag skriver inte ner den, utan bär istället med mig den, tar till mig den och värdesätter det verkliga nuet för en stund.

Jag avskyr att vara på lasarettet och nu ska mina terapisamtal förflyttas dit. Är det inte meningen att min ångest ska bli mindre av mina samtal?

Först tänkte jag skriva att det skulle vara som på bilden. Sedan fick jag rysningar, för visst får man lite Jehovas Vittne-vibbar av den?

Creative cooking

Den kreativa sidan verkar ha infunnit sig i köket istället för i musikrummet. Det har under helgen helgen varit en hel del matlagning på schemat. Jag har till exempel testat att fritera camembert, något jag aldrig tidigare gjort. Efter jag hade lärt mig att panera ordentligt, så att inte osten rann ut, blev den riktigt bra. Senare under kvällen gjorde jag någon slags indisk gryta efter konceptet "man tager vad man haver". Nyss slängde jag ihop en fruktkompott och stekte några pannkakor. Visst kan man äta efterrätt vid 21 en söndagkväll?

Musikaliskt har det gått sisådär. Jag har massor som vill ut, men att få ihop det till något bra känns trögt. En ynka liten testlåt har det blivit. Ingen bra, men det är åtminstone en låt.

Now we're talking

Musikrummet är färdigt och det blev så galet bra! Precis som jag tänkt mig, fast ännu bättre. Det krävde några dagars slit, men även om kroppen värker så känns det fint i själen - åtminstone den delen av själen som handlar om inredning och trivsel.

Nu ska jag äntligen bara få sitta här och vara, och förhoppningen är såklart att även kreativiteten ska hitta hit.

Jag kan verkligen se mig mig själv på kvällen med rummet fyllt av tända ljus, halvliggande, sökande efter sköna ackordföljder i moll. En stillsam plågande fridfull ro.

David Lynch

Jag målar om i musikrummet. Väldigt rött och väldigt svart. Tapeter ska också upp. En svart tapet med sammetsdetaljer och en röd dito. Taket ska draperas med ännu ej inköpta tyger. Det kommer att bli varmt, mörkt och murrigt. Jag hoppas och tror att det ska trigga min kreativitet. David Lynch skulle trivas där inne. Jag kommer att trivas.

Du kan leva ett helt liv utan årstider.

Sagt i dag av trädgårdsmästare Bosse Rappne:

"Du kan leva ett helt liv utan årstider. Du bor i ett höghus, tar hissen ner till garaget, kör bilen till ett köpcenter, där du inomhus kan handla allt du behöver."

Han ville förvisso mest få oss att köpa höstväxter, men det väckte betydligt fler tankar hos mig. Hur har vi konstruerat vårt liv och samhälle egentligen? Fascinerande och skrämmande.

Du kan leva ett helt liv utan årstider, utan att behöva gå ut, utan att se hur naturen skiftar mellan det allra mest livfulla och till det döda, det som ligger i träda. Du kan leva ett helt liv, utan liv.

skruva/fixa/trixa

Nu var det återigen ett tag sedan jag skrev. Min tid har mestadels spenderats vid pianot. Det känns enormt roligt att ha det hemma nu. Förutom det har jag försökt hitta bra inställningar till ljudkort och cubase.

När jag inte suttit i musikrummet har jag lyckats snappa upp vem som fått litteraturpriset, (fan, ännu en författare jag inte läst något av.) och så har vi suttit uppe på en tallhed i snålblåst, grillat och avsmakat årets blossaglögg. Det får bli den snabba sammanfattningen.

Nyss har jag suttit och bråkat med det externa ljudkortet. Och eftersom jag inte tycker så mycket om att bråka, kändes det som ett bra drag med paus och lite bloggande istället. Varför kan inte saker och ting bara fungera rakt av? Varför måste jag alltid skruva/fixa/trixa för att få ordning på dessa ting? På tal om det så har självklart min bas dött också. Eller dött och dött, en lödning har lossnat - och gissa vem som inte har en lödpenna hemma?

Nä, nu ska jag sätta mig vid pianot och försöka bli på lite bättre humör.

Peace!

Mitt piano kommer nu!

Mitt älskade piano kommer i morgon. Jag har ärvt det av mormor, men på grund av platsbrist har jag inte kunnat ha det hos mig. Nu bor jag dock större och bara längtar som fan.

Plötsligt händer det.

Något

Likt min kära hund skådar ut över vattnet undrar även jag om det verkligen finns något där ute av vikt. Under eller över ytan. I skyn eller under jord. Någonstans bara.

Kapitulerar

Jag hade bestämt mig för att bege mig ut på rosa vespan, gasa upp, köra lite härligt galet i mörkret. Men så hinner jag hinner bara nerför backen innan lyset slutar att fungera. Eftersom jag bor i obygden, utan gatljus, var det bara att ge upp och försöka köra hem i myrstegsfart. Jag som trodde att slutet på denna dag skulle bli bra, eller åtminstone okej. Så nu kapitulerar jag, nu ger jag upp!

Utan att ens orka gå in på den här dagens skeenden kan jag meddela att den varit skit. Trodde åtminstone att kvällen skulle sluta lite bra. Haha, vilket skämt att ens tro det. En aning egentid med något jag tycker är roligt, ett uns av försök till glädjerus. Jo, jävlar! Det är bara att konstatera att gudinnan spottar på mig, med jordens jävla hånleende! Det är tydligt att inget, inte ens på mikroskopisk nivå, ska gå min väg just nu...

Jag måste hitta balansen.

Vilken jävla skitdag detta ha varit! Just nu känner jag mig som en urvriden disktrasa, som dessutom luktar surt. Tror inte jag kan förklara det bättre.

Jag har i alla fall fått köra lite rosa vespa, men då för att åka omkring och ropa på en katt, så det förtog större delen av nöjet.

Om jag skulle skriva att det blev lite svampplock i skogen i dag kunde jag nog inte låta bli att nämna att hunden var stökig som fan.

Nej, bäst att inte skriva något mer eftersom jag ändå bara kommer på saker att klaga på - en sådan dag helt enkelt.

Rosa vespa

Titta vad jag har till mitt förfogande en vecka eller så. Jag, körandes en rosa vespa. Ibland är livet underligt...

Näbbmus och hemmastudio

Den här lilla rackaren kom ena katten in med igår. Det tråkiga var att den var för skadad för att kunna fortsätta sitt korta liv. Jag fick alltså döda den. Det är inte roligt att ta ihjäl små söta möss, men än värre är att se dem plågas.


Jag ångestshoppade lite igår. Ack vad det brände hål i plånboken. En ny förstärkare, som fungerar bra både med gitarr och bas, och ett externt ljudkort, som även är en inbyggd preamp. En bra start på min nya hemmastudio.

Trattisar och uteblivet regn

Kanske var det bra att det inte regnade igår. Det är inte lika skoj att plocka svamp när allt är blött. Skogspromenaden gav rejäl utdelning och det blev några timmars rensning.


Nu verkar det ska vara ett stadigt högtryck ett tag. Inget regn för mig alltså. Det som verkligen behövs, inte bara för min skull, utan för att trattisarna inte ska torka bort. Som om svamparna bryr sig ifall de torkar bort eller inte. Vilket ego jag är.

För att fortsätta prata svamp så hittade jag trattisar på en snustorr häll.

Var är regnet?

Just nu vill jag ha ett förlösande höstregn. Istället är det förstås strålande solsken. Jag är aldrig nöjd.

Sarah Dawn Finer

Oj, jag såg precis en video med Sarah Dawn Finer - Vilken kvinna, vilken röst! Nu försöker jag lova mig själv att inte överdosera.

Här är en avskalad version av "Moving on"


Inte överdosera. Inte överdosera. Inte överdosera. Inte överdosera. Inte överdosera.

Suck

Fotbollen gick åt helvete, hundarna har slagits, och hösten verkar ha fått mig i sitt grepp. Svårt att finna någon energi, även fast solen skiner och skogen är full av svamp. Jag intalar mig att det blir lite enklare bara av att jag har insikten om att hösten brukar vara tuff. Det är en klen tröst, men insikt är alltid bra.

Att se all skiftning på trädens färger är både njutbart och ångestfyllt. Det är enormt vackert, samtidigt som jag vet att löven snart ligger på marken och påbörjar sin förmultningsprocess. Ungefär så känns det för mig inombords den här årstiden. Som ett skrumpet mögligt löv som väntar på att förvandlas till mull. Förvisso är även det är en förändring, och kanske, kanske kan det vara av godo.

Kattattack

Hård start på morgonen. En okänd gråhund kom till vår tomt och var på väg att äta upp en av katterna. Hunden var utrustad med både sändare och telefonnummer, så jag ringde till ägaren. När jag berättade att hans hund gått på min ena katt och att han vägrar gå härifrån, fick jag till svar "Jag ska testa att vissla på honom..."

Ingen ursäkt, eller en oro från hans sida. Sådan attityd gör mig förbannad! Jag har all förståelse över att hundar kan förirra sig och försöker gå på andra djur, men som ägare har man ansvar, och en ursäkt kunde i alla vara på sin plats.

Nu sitter jag med en chockskadad katt som jag ska försöka känna på lite mer, bara hon lugnar ner sig. Måste vi till veterinären vet jag vem som får stå för kostnaderna.

Ficktjuvar

Min bror dras med en massa otur för tillfället. I går hörde han av sig från Arlanda och var helt förstörd. Någon mindre trevlig person hade snott hans plånbok. Tur i oturen hade han ändå legitimationen kvar, vilket gjorde allt så mycket smidigare när jag skulle boka en resa till honom. Vet inte hur det hade gått om även ID-handlingarna blivit stulna. I dagens moderna samhälle är det ju nästan omöjligt att kunna färdas utan vare sig kontokort eller ID.

I natt har dock sovit här hemma, tryggt och säkert.

Heja Sverige!

Nej, jag kan helt enkelt inte sluta skriva om fotboll. Sverige har spelat och vunnit i dag. Självklart stoltserade jag med idel blågula färger och svenskt öl. Nu är det England som möter Ryssland. Inget klädbyte till denna match, men väl en engelsk ale.

Tidigare i dag tog jag en sväng på bolaget. En aning jobbigt när jag fått för mig att enbart handla öl från de länder jag håller på. Jobbigt i den mån att jag vill ha god öl. Tycker dock att jag lyckades hyfsat bra. Kanske tur för mina smaklökar att det inte är ett VM som spelas nu.

För en stund sedan fick jag hjälpa min (fattiga) broder i nöd. Han är på väg till Stockholm, och när han skulle stanna för att tanka fanns det inga pengar på kontot. Tydligen hade någon dragit 500kr istället för 50kr för en hamburgare. Tur för honom att han har en snäll syster med internetbank.

Nu ska jag fokusera på matchen. Over and out.

Fotboll och slemskivling

Kanske borde jag sluta tjata om fotbollen, men det är lite svårt när jag ändå sitter bänkad framför tv:n två matcher per dag. Mina favoriter vann i dag med. Det blir många klädbyten för mig, skrockfull som jag. Och varför ändra ett vinnande koncept?

Förutom fotbollen har jag även varit ute på långpromenad i svampskogen. Det blev ingen ordentlig kantarellskörd denna dag, så jag plockade även lite citrongul slemskivling. Vilket otäckt namn på en svamp förresten. Tur att den smakar godare än den låter.


Och nej, jag poserar inte som ett fån. Jag visar bara upp den tyska matchtröjan.

Jag är den ultimata supportern.

Om man bär blåvitrandiga strumpor torde det inte vara något snack om att jag borde få lite credit för Finlands seger i kväll. Det kommer att bli ett tufft EM för mig. Jobbigt att hitta passande outfit till de lag jag håller på. I nuläget laddar jag inför morgondagens matcher, där jag håller på Tyskland och Norge.

Jag försökte ta ett foto på mina fina strumpor, men det var lite mörkt för att det skulle bli bra. Hinner jag tvätta innan Finland spelar sin nästa match kommer bildbevis.

Right on, right on!

En massa kantareller i skogen och seger med 3-0 för Sverige.

Segern tar jag åt mig ära för. Självklart skulle det inte gått lika bra för Sverige om jag inte var en sån ypperlig supporter.

Så bra att det gör ont.

Jag tänker inte ens försöka beskriva hur bra den här är.

Armträning

Det är väldigt dumt att försöka såga tjock tall med elsåg. Åtminstone om man vill att det ska gå snabbt, eller om man vill slippa kramp i armarna efteråt.

Läge att stoppa in ett par floskler här.
"Det är lätt att vara efterklok"
"Man tager vad man haver"

Nu ska jag fortsätta plåga armarna med lite Wii, innan det är dags att titta på fotbollen. Och på tal om fotboll. Hur underbart är det inte att EM har startat?

Ultimata dagen

Den ultimata dagen är när den känns som en söndag när man vaknar, och som en lördag när man piggnat till. Sedan är det oväsentligt vilken veckodag det egentligen är.

Nu börjar det lugna ner sig igen. Det var säkert hela tre dagar sedan den sista gästen åkte. I princip hela sommaren har det varit folk här. Vänner och släkt som avlöst varandra. Jag klagar absolut inte, det är roligt att folk vill komma och hälsa på, men det är svårt att hinna med det man tänkt. Och jag som är en person som behöver rätt mycket ensamtid har fått kämpa lite.

Kanske tid för mig att slappa nu, och emellanåt stapla ved och måla om. Innan nästa besök kommer...

När ovädersmolnen ståtar i skyn och myggor och annat ofog surrar som galna. Precis innan himlen öppnar sig med ett befriande hällregn. Är det inte just då det är helt magiskt?



Ibland kan jag känna att paradiset är vid en liten sjö, strax utanför Umeå.

Fönsterhopp

Det är inte roligt att ha hundar som kan hoppa ut genom köksfönstret. Jag vågar inte gå in mer på det hela utan att skämmas, alltså ännu mer än jag redan gjort!

Bröllop

Nu är jag så där riktigt dålig på att uppdatera bloggen igen. Att det ska vara så svårt att plita ner några rader då och då. Fast det finns faktiskt så mycket annat att göra under sommaren, än att sitta uppkopplad.

I helgen var jag i alla fall på bröllop. Det var ett fantastiskt vackert sådant. Vackert brudpar, trevliga gäster och fri bar. Antar att det är allt man kan önska sig.

Nu ska jag stänga ner innan åskan slår ner i datorn.

Hemkommen katt

Halv sju i morse vaknade jag av det vackraste ljud. Ett litet jamande, tillhörande den fina minsta lilla katten Vilda, som varit borta en vecka. Jag flög upp ur sängen och blev så enormt glad över att se henne! Mager är hon och väldigt trött. Gissa vilken katt som inte kommer att få gå ut i dag?!

Försvunnen katt

Jag tar tillbaka allt jag sagt om att livet är gott. Nu är det fem dagar sedan jag såg en skymt av vår minsta lilla kisse. Hon brukar alltid komma in till natten, men nu är hon spårlöst borta. Vi har ropat och letat, utan resultat. Detta känns inte bra! Det gör så ont att inte veta hur det ligger till.

Tre dagar av underbart fantastiskt superväder! De har alla tillbringats nere vid sjön med lite goda drinkar och många bad. I dag fick vi för oss att fiska lite. Så hipp som happ hade jag dragit upp en gädda som vi var tvungna att tillreda. Jag som inte ens tycker om sommargäddor. Men även om jag inte gillar att äta sommargädda har jag den filosofin att det man fiskar det tillreder man.
Behöver jag säga att gäddan smakade lika gott som vädret är vackert? My new name is Gäddai:-)


Nu är det dags för en tidig kväll. Det har varit några hårda dagar och svårt att inte bli trött i detta väder.

Men ack så skönt livet kan vara ibland! Ack så skönt livet är för tillfället!

Träningstips

Just nu håller jag inte aktivt på med någon slags träning alls, inte ens någon korpfotboll i sommar. Dock blir det en del träning när man har draghundar. Till exempel ska det bli trehjuling för dem under sommaren och hösten. Då är det i och för sig inte jag som drar, men jag lär få arbeta hyfsat mycket ändå. Under vintern blir det skidåkning med de fyrbenta, och vis av erfarenhet från i vintras, vet jag att jag själv får träning så det heter duga!

Det som ändå tar på mest är att ha hus. Alltid är det något. Saker som ska flyttas, gräs som ska klippas, blommor som ska planteras, ogräs som ska rensas, altaner som ska byggas, träd som ska kapas, snö som ska skottas, ved som ska bäras - you name it! Många träningspass blir det.

Alltså har jag kommit fram till att jag inte alls behöver ha dåligt samvete för att jag inte går på gym eller liknande. Hela dagarna är ju som ett fyspass, eller åtminstone när jag känner för det.

Ta denna dag som exempel. När molnen hopade sig tyckte jag att det var dags för en joggingtur med ena hunden. Helt otränad (jag, inte hunden) sprang vi cirka 4 km i enormt högt tempo. Om det inte varit för hunden hade jag aldrig orkat peppa mig att springa så fort. Ett par dopp i sjön efter det och sedan började jag kapa de nedfällda tallarna vi har på tomten. Nämnas bör att jag använde en extremt slö elsåg. Det är träning som heter duga!

Ok, alla dagar ser inte ut på det här sättet, men nog får jag träning så det räcker.

Dagens träningstips är alltså; Bli husägare!

Bindor och serier

Dags för en uppdatering igen. Svårt att göra något spännande av det, när livet mest rullar på i en hygglig sommarlunk.

Den yngsta hunden har börjat löpa. De fantastiska tikskydd som finns på marknaden har hon lyckats överlista. Hon klarar ofta (när man inte är i samma rum som henne) att ta ut bindan ur skyddet. Svårt att göra annat än att skratta när hon är så smart. Eller så handlar det om att hon är sin mattes hund. Nä, jag tänker inte gå närmare in på hur illa jag och bindor passar ihop.

Solen har varit närvarande de sista dagarna, vilket har inneburit många turer ner till sjön, med bad för både mig och hundar - skönt!

Jag har haft en serietittarperiod. "Fringe", "Dollhouse" och "Harper's Island" har jag idogt tittat mig igenom. Och nu har andra säsongen av "True blood" börjat, vilket gör livet en aning roligare.

Min mor har hittat en karl, en redig sådan också. Det gör att hennes fokus har flyttats till honom istället för mig. Även det är ett lyft i tillvaron.


Nu har hundarna fått vila på maten, så det torde vara dags för en liten sjöpromenad. Mer spännande än så här är inte livet - till det yttre i alla fall...

Skrivkramp ett minne blott?

Jag vågar knappt tro det, men kanske är min skrivkramp över. I dag började jag med en låt som kommer att bli grymt bra. Sedan att jag fastnade med musikprogrammets alla finesser, istället för att skriva klart låten, är en helt annan sak.

Hade jag varit riktigt botad skulle låten hunnit bli klar under dagen, men varför ha för höga förhoppningar om sig själv? Känns gott att vara på gång i alla fall.

Fringe

Någon mer som fastnat för serien "Fringe"? Jag missade den när den gick på tv, men har börjat se den nu. Går inte annat än att älska den! Gissa vems dvd-spelare som går varm några dagar?

Skördetröska

Jaha, nu var det sisådär hundra år sedan jag skrev igen. Det är tydligen inte så lätt alla gånger.

En knapp vecka efter mitt förra inlägg hade jag ytterligare ett läkarbesök. Man skulle kunna tro att det börjat vara en favoritsysselsättning, men riktigt SÅ roligt är det inte. Jag satt med den doktorn i en och en halv timme. Gissa om jag var slut efteråt. Dessutom var det dagen innan min födelsedag, vilket gjorde att jag var ett extremt trött och slitet födelsedagsbarn under större delen av den dagen.

Några dagar senare var det dags för min mor att fylla år. Det firades med att hon fick komma ut till mig, andas lite lantluft, äta god mat och ha det allmänt bra.

Nu har jag haft ett par vilodagar. Känner mig trött och sliten. Det kan bero på en rätt hektisk tid i kombination med ny medicin. Vilodagar är dock något jag unnar mig. Ingen idé att kämpa emot för det resulterar enbart i sämre mående.

I morgon ska jag försöka kolla upp vad det är som gör att min bil låter som en skördetröska. Den har stått i ett par veckor nu, men nu måste jag ordna det. Min morbror ska få den stora äran att vara ett lyssnande öra. Han brukar ha koll på bilar.

Hurra för mig och för tant doktor!

I över ett år har jag oroat mig för att gå till doktorn med mina besvär. Jag går aldrig till doktorn, alldeles för mycket obehag och ångest, så det går liksom inte. Men i går tog jag mig dit, med min terapeut som följeslagare. Tänk att snart vara 34 år och vara tvungen att med sin terapeut. Ändå är jag väldigt stolt över mig själv, att jag överhuvudtaget gick dit.

Min doktor var enormt trevlig och lyssnade bra på mig. Jag har hunnit bli rätt påläst om min sjukdom, så jag kunde nästan mer om ämnet än doktorn, haha. Hon tog det dock väldigt bra, (vilket inte vissa doktorer skulle göra) och önskade sig fler patienter som mig. Det känns som att jag kommer att gå till henne fler gånger, och vem vet, kanske klarar jag då av att gå dit utan följeslagare.

Nu har jag således äntligen fått medicin. En antibiotikakur som jag ska äta i flera månader, vilket känns en aning skumt. Dessutom får man inte äta kalcium inom tre timmar före eller efter intagandet av medicinen. Ingen frukostyoghurt alltså, vilket brukar vara det enda, förutom kaffe, jag får i mig på morgonen.


Stort steg och stor seger för mig. Jag har varit till tant doktor:-)

Tekniska prylar som går sönder

Varför är det så att det alltid är flera tekniska apparater som går sönder samtidigt? Facit för de senaste veckorna är; två bärbara datorer, en router, och nu senast, min gitarr/basförstärkare.

Jag som precis kommit igång med basspelandet igen - fan! Hann bara spela ett par timmar i går innan den började brusa och leva om något alldeles kopiöst. Okej, jag kan förstå den eftersom den har cirka sexton år på nacken, och det var inte precis den dyraste av modeller, men ändå. Varför precis nu? När allt annat går sönder?

Dessutom måste jag nog köpa en ny mobiltelefon igen. Jag råkade bada med den för ett par dagar sedan och efter det är den inte sig lik. Jag har en tendens att bada med mobiler. Inte så smart, jag vet. Men jag har börjat acceptera faktum att det går en mobiltelefon per år för mig.

Vissa saker går liksom bara inte att ändra på...

Blodsband på gott och ont

Nu var det ett tag sedan jag fick ner några ord här. Det har varit rätt mycket på sista tiden. Varken hunnit skriva om vardagshändelser, eller orkat skriva om det som händer inombords. Så är det ibland, att det inte funkar att skriva om det känslomässiga. Dessutom har datorproblem ställt till det hela ytterligare. Svårt att blogga när inget fungerar. Men en kort uppdatering om helgen kan jag i alla fall göra nu.

Min syster och hennes son har varit här i helgen. Det har varit väldigt mysigt. Vi har nyss börjat lära känna varandra och det känns enormt stort att jag helt plötsligt är moster till en snart femårig störtskön kille. Rätt fascinerande detta med relationer. För ett år sedan visste jag inte att jag hade tre syskon på min fars sida. Helt klart kan det vara knepigt att lära känna sina syskon när vi alla är vuxna, men jag känner det som en stor ynnest.

Tyvärr har min mor fått spel över det hela. Jag antar att hon känner någon slags rädsla och svartsjuka. Men jag tänker inte köpa att hon försöker ge mig dåligt samvete för att jag tycker om att umgås med mina syskon. Hon har ingen rätt att göra sig till en martyr i det här fallet. Inte ska hon få jämföra hennes och min relation med den jag försöker upprätta med mina syskon. Den här gången ska hon inte lyckas få mig att må dåligt - inte över detta!

Jag kanske återkommer i detta ämne, när tankarna klarnat och känslorna lagt sig lite. Just nu har jag uppenbarligen väldigt svårt att skriva om det som händer i mitt inre. Fast lite vanlig hederlig "kära dagbok, i dag har jag..." kan säkert inte skada heller.

Over and out.

Nya tag

Soffan på plats, tapeterna sitter kvar på väggen och nya mattor på golvet. Ett helt nytt rum. Snyggt.

Nu är Broder Tuck och Påven här för att fälla några gigantiska tallar. Mat och alkohol blir betalningen.

Skönt att ha gäster som inte kräver så mycket och framförallt jobbar lite, haha.


Och så en efterlysning; Yrvaedret, var är du? Skogen är full av älgar, som du kanske skulle kunna få span på.

Slut del 2

Jag orkar inte tänka, känna eller skriva.
Orkar helt enkelt inget.
Återkommer sedan, när syret finns, när hjärnan orkar...

Slut

Jag är så jävla sliten att jag knappt vet vad jag heter! Tänk att renovera och göra om ska kosta på så mycket. Samtidigt vet jag att jag kommer att avnjuta resultatet ett bra tag framöver.

Kanske lika bra att bita ihop lite till. Tänka att snart kommer vilan. Snart är det soliga dagar vid sjön med en flaska bubbel som gäller.

Ja, det är det jag får tänka för att inte stupa just nu,

Mönsterpassade tapeter

Det blev eld i baken i dag när de ringde från möbelaffären och sa att soffan hade kommit. Vi hade inte vi tänkt sätta igång med tapetseringen förrän nästa vecka, men tji fick vi.

Fy fan vilket jobb! Inte skoj att försöka få mösterpassade tapeter att sitta bra när inte en enda vinkel är rak. Men nu är det klart och resultatet, efter enormt många svordomar, blev fantastiskt snyggt.

Jag blir inte förvånad om jag inte alls tar mig upp ur sängen i morgon. Min rygg är i akut behov av en kiropraktor. Så kan det vara när man inte använder ett vettigt tapetserarbord.
Men vad gör det när väggen är snygg, haha.

Förlösande regn

Jag kan inte minnas när jag senast log när jag var ute i regnet. Men i dag var en sådan dag.
På något sätt förlösande och hoppingivande.

Regnet tar bort den sista snön som ligger kvar, river sjön, renar luften och kanske även mitt inre.

Eventuellt, med lite tur, kommer jag att lättare kunna andas...

Soffköp

Tänk att man en dag åker ut för att shoppa lite småsaker och kommer hem med (eller i alla fall beställer) en drömsoffa och ett väldigt snyggt rumsbord. Tack Boom!

Det innebär att renoveringen av sovrummet får vänta och att det istället blir ett ryck med vardagsrummet. Fast att slänga upp några våder tapet ska kunna fixas rätt enkelt, bara det nedrans elementet går att montera ner.

Sedan hur vi ska lyckas med konststycket att få ut den hysteriskt tunga bäddsoffan blir ett annat bekymmer. Det krävdes mycket svett, svordomar och muskler att överhuvudtaget få in åbäket.


Vilka I-landsproblem, stackars mig!

Fullt hus

I nästan fyra dagar har det varit fullt i huset. Många trevliga människor och nästan alla sängplatser fyllda.

Jag kan ha lite svårt att umgås med folk under för lång tid, eftersom jag har ett enormt behov av att få gå undan emellanåt.

Men det är det underbara med hus. Orkar jag inte umgås precis hela tiden är det liksom ingen sak att gå till ett annat rum, eller varför inte sno åt sig en ensam stund i tunnan.

En supermysig helg med mysiga människor.
Ni är alla välkomna tillbaka.

Nu är det dock en kontemplationsvecka som väntar. Det enda som ska fixas är saker med huset, kratta lite, gå långa promenader med hundarna och bara känna lugnet, andas.

Onyttigheter

Om gårdagen bestod av att sitta ute i solen och dricka bubbel för glatta livet, är det istället en gråmulen tråkig se-på-film-dag i dag. Tur att jag köpte Twin Peaks-boxen. Vilken ljuvlig nostalgi och vad härligt att vara inne i David Lynchvärlden igen.

Fast en nyttig sak har gjorts i alla fall. Vaccination av hundarna.

Men inget annat vettigt.
Vettig kan jag vara en annan dag.

Släppfest

Har precis varit och gigat. En fin liten eftermiddagssläppfest, på den hittills varmaste dagen i år. Det var vansinnigt skoj, även fast jag höll på att svimma ett par gånger under spelningen. Kombinationen dumstrut på huvudet och en lokal där det var obefintligt med syre kanske kan vara förklaringen.

Nu värker det i varje muskel i kroppen, men det är det värt.

Hurra för projektet Foam med skivan Manifesto!

Tyd den här beskrivningen och vinn en förgylld skiftnyckel, eller något annat roligt.

Njutning och ettårsdag.

Jag har ägnat mig åt några favoritsaker de två senaste dagarna.

Badat badtunna, druckit bubbel, och något som som inte kan sättas på pränt utan censur (och då handlar det inte om sex).

Life is sweet.


Min lilla skrothund firar dessutom ettårsdag i dag- Hon ligger nu och är totalt fokuserad på sitt hjortben hon nyss fick. - hurra, hurra, hurra, för skrotisen!

Vår del 2, och utbrytardrottningen

I dag fick hundarna vara en stund i hundgården. De är absolut inga hundgårdshundar, men verkar tycka att det är roligt därinne, de få gånger de vistas där.

Medan jag höll på att göra i ordning en trehjuling hade jag full koll på deras stojande - trodde jag! Plötsligt började den yngre av dem att gnälla lite och när jag gick dit märkte jag att hon var ensam i hundgården. Jag gjorde en snabbkoll och kunde för mitt liv inte förstå hur den andra tagit sig ut. Inte såg jag henne heller någonstans. Snopet fick jag gå in med den yngre och den äldre kom faktiskt strax efter och var hur glad som helst.

Efter en mer noggrann kontroll såg jag var utbrytardrottningen hittat ut. En genommurken björk hade gett vika och då var det tydligen bara att tränga sig genom stängslet.

Egentligen ska jag tacka den lilla utbrytaren för det hela, eftersom det i morgon kommer en Siberian Husky som ska bo i hundgården under en månads tid. Det skulle inte kännas särskilt roligt om det första han gjorde var att rymma.

Förutom lite småfix med hundgården och genomgång av trehjulingen, har jag även hunnit med att skrubba badtunnan. Det vittnar verkligen om att våren är här. Dessutom hade jag shorts på mig. Ok, kanske var det inte riktigt shortsvärme ute, men ett ack så praktiskt plagg är det.

Om några dagar är det dags att bada tunna.
Jag välkomnar dig vår.

Vår

I morse blev det vår på riktigt. Blå himmel och ca tio grader i skuggan. En fjäril som vågade sig fram och en sparv pickandes på vägen, där gruset äntligen trängt fram. Den unkna stanken i näsan, så ljuvlig som bara våren kan dofta.

Ute på promenad med ena hunden hörde jag svanar. När jag fick syn på dem i luften, flög de så lågt att jag hörde deras vingslag.

Tjugo vackra svanar.
Klarblå himmel.

Vår.

Pensionär

Om jag skulle göra ett test om hur mycket pensionär jag är, torde det skrika 70-åring om mig. Som exempel kan vi ta att jag nyss suttit och sett på Go´kväll. På radio lyssnar jag i princip bara på P1 och P4 - det sistnämnda där det mest ringer in gamla tanter som vill gratulera sina barnbarn. Gärna köper jag Allers, enbart för att korsordsbilagan är så bra (och så kan man ju även titta till recepten och husmorstipsen). Dessutom verkar även min fysiska kropp tycka att den börjar komma upp i åren. Kan inte minnas när jag vaknade en morgon utan minsta krämpa.

Det som skulle kunna tala emot pensionärsstämpeln är att jag fortfarande använder könsord i mina svordomar, ibland sitter i badtunnan hela natten, till klockan 9 på morgonen. Dricker kaffe på fat gör jag inte heller, ha!

Helt normala missöden en lördagkväll

Hundkiss i sängen, blomkruka i spillror, jord och trasig växt på mattan, vattensprut i hela badrummet, vinglas i kras, rött vin över hela den ljusa duken och på mattan. - Och ett allmänt missa-munnen-spill, självklart även det med rödvin.

Det är facit den senaste timmen...

Försäkringskassan och stalkers

I dag har jag haft träff med Försäkringskassan. En enorm ångest har hållit mig i sitt grepp angånde det mötet. Men efter en del missöden innan, (gudinnan hånade mig) gick jag därifrån speedad, upprymd och lättad. Inte för att jag vet hur det kommer att beslutas om mitt ärende, utan för att det faktiskt finns mänskliga handläggare på det bygget.

Kvällen har innehållit ett utbrott på ena hunden och en glädjeinjektion i form av en "nästan-stalker"

Till dig det berör: I love you! Och kommer nog att fortsätta med det även när du lyckats ta över min dator! PPN!

Måste bara bjuda på en fantastisk sångerska!

Dålig uppdatering

Det är värst vad jag är dålig på att uppdatera bloggen för tillfället. Självklart finns det en mängd ursäkter till det, eller snarare spaningar angående det hela.

Visst skulle jag kunna säga att jag inte har så mycket att komma med, men det är att fara med osanning. Jag har enormt många reflektioner att göra, angående mitt liv och världen i det stora hela. Men på något sätt blir jag nästan mättad av att läsa alla bloggar jag själv följer.

Jag tycker mycket om att läsa om andras vardag och tankar, men ibland blir jag så trött på den enorma självupptagenheten och räds att även jag ska sälla mig till den skaran.

Å andra sidan är en blogg ungefär som en dagbok och hur självupptaget skrivs det inte i sådana? Det SKA vara en orgie i självupptagenhet och ett vältrande i sina egna tankar och känslor.

Kanske är det bara så att jag för tillfället inte har modet och självförtroendet att låta mina egna tankar, åsikter och känslor få ta utrymme i cyberrymden. Märk väl, bara det är en betraktelse i sig.

Eventuellt gör jag det enkelt för mig och säger att jag helt sonika har viktigare saker för mig än att låta mitt liv levas genom bloggen.

Just nu är det underbara vårvinterdagar, som jag försöker ta vara på genom att att vistas utomhus, skida med hundarna och njuta av den värmande vårsolen.

Snart återkommer jag här. Med en sjuhelvetes massa mörker och förhoppningsvis en gnutta ljus. En del extraordinära betraktelser ska jag nog också lyckas få till.

Väl mött!

Städryck del 2

Denna dag har varit i vårstädningens anda. Två personer har städat ett mindre hus, i fyra timmar totalt. Vissa kan då få för sig att jag har smutsigt hemma och att jag sällan städar. Så är absolut inte fallet.

Jag gillar att ha städat och tycker om bra ordning i hemmet. Dock drar jag inte fram spisen, kylen och frysen vid varje städtillfälle. Kanske går det ett tag innan jag dammtorkar varje list, tavelram och andra saker som står framme. Inte heller är jag alltför uppmärksam på huruvida husspindlarna har vävt små fina nät i hörnen av fönstren elller ej.

Men i dag har allt detta gjorts. Plus en massa andra saker i förbifarten. Hurra vad jag är bra!

När jag nu tråkigt beskrivit städandets fas, reflekterar jag genast över att inte så många blogginlägg gjorts av mig sedan jag återupptog detta bloggande. En grov uppskattning på 10 inlägg, varav två handlar om städande, borde innebära att 20 % handlar om detta extremt fascinerande ämne.

Jag borde nog byta namn på bloggen till; Ytterligare en (STÄD)dag...

Bärplockning

Nu vill LRF förbjuda kommersiell bärplockning. Hade det berott på att utländska bärplockare behandlas illa av företagen kanske jag hade köpt tanken. Men nu verkar det bero på att jägare känner sig störda och att det tydligen inte går att samsas i skogen.

Jag läste någonstans att endast ca 10% av alla bär i skogen plockas - vilket enormt slöseri! Det är väl bra att någon tar hand om de resurser som finns, nu när det börjar bli en ytterst liten skara som vill ta hand om bär och svamp i skogen.

Det måste gå att kompromissa på något sätt. Varför inte kräva att bärföretagen viger en dag till teori för alla bärplockare? Lär ut vad allemansrätt är.

Dessutom är det nog inte bara de från andra länder som har dålig kunskap om hur man beter sig i skogen för att alla ska kunna samsas.

Förakt

Jag är väldigt glad över att svenska folket gav sin tia till Caroline af Ugglas. Hon är en stor personlighet med en fantastisk röst och inlevelse. Visst kan jag förstå att vissa tycker att hon är underlig och lite skum, men ändå häpnar jag över ilskan och hatet som kastats över henne.

På flertalet sajter har folk spottat på henne, kallat henne äcklig och vidrig. Ugglas själv säger i en intervju att hon knappt vågar gå ut på nätet längre, att hon inte orkar läsa om allt förakt gentemot henne.

Nätets anonymitet verkar föda det fegaste i människor. När folk kan vara anonyma verkar det inte finnas några spärrar. Helt plötsligt är det legitimt att spotta på människor till höger och vänster. De empatiska förmågorna sätts ur spel.

Det är synd om människorna...

Hurra!

Som den schlagerflata jag är har jag självklart följt hela melodifestivalen, deltävlingar, artiklar, bloggar - you name it! Tre favoriter har jag haft och två av dem hamnade just på första och andra plats. Inte alls illa.

Dock har jag känt mig beklämd över hur människor kan vara så elaka och visa så lite empatisk förmåga gällande vissa av deltagarna som ställt upp i årets melodifestival.

Mer kommer om detta, när mitt segerrus avtagit...för nu ska jag glädjas en stund över att det fantastiska bidraget "La Voix" vann Sveriges uttagning!

Städryck

Har haft en rätt bra dag i dag. Med det menar jag att jag tog mig upp ur sängen utan att behöva tvinga mig själv upp. Så med lite mer energi än på länge stod jag inte ut med att se hur hemmet nästan förvandlats till en soptipp. Ett ordentligt städryck gjordes.

Nu, ett par timmar senare, är det faktiskt uthärdligt här hemma. Tyvärr på bekostnad av min fysiska kropp. Så här efteråt, när det mesta av dammet är borta, ratet undanplockat och golven rena, försöker min rygg tala om för mig att det inte gör så mycket med lite skit i hörnen.

Hunduppvaknande

Vaknade av att ena hunden krafsade på min rygg, vilket gjorde fruktansvärt ont! Inte det roligaste uppvaknandet och ett tag trodde jag nästan att hon förvandlats till en varulv. Dock handlade det nog mer om att få min uppmärksamhet, än att hon ville sätta i sig mitt kött. Försökte tala om för henne att jag gillar ett lugnt och mjukt uppvaknande, men jag har en känsla av att jag talade för döva öron.

Väl uppstigen har hon hunnit med att ta miste på min midja och sin boll, och även tagit en tugga av en växt, som hon dessutom gladeligen tog med sig upp i soffan - med tillhörande jord!

Nu sover hon i alla fall, tack och lov!

Aprilväder

För att försöka vara ännu mer positiv kan jag meddela att det är aprilväder ute. Inte illa för att vara slutet av februari.

Ingen hade varit och skottat när jag begav mig ut, men lyckades ändå hålla bilen på vägen. Svårare var det dock när jag skulle hem igen. Fick backa uppför backen för att överhuvudtaget ta mig upp.

Ibland är det skönt att skriva om I-landsproblem.

En trött måndag

Vaknade i morse av att det kliade i halsen, inte ett gott tecken. Sedan när jag försökte ta mig upp hamnade jag i soffan och somnade där istället. Alltså har det inte blivit så många knop gjorda i dag, förutom lite snöskottning. Kan ju bara hoppas på att jag inte är helt insnöad i morgon när jag måste ut med bilen. Fast kanske löser det sig genom att jag istället vaknar med feber och inte alls kan ta mig i väg.

Visst var det att se positivt på ett problem?

Slutkörd

Jag har varit vaken över ett dygn. Två hundar på rymmen. Vill sova, men inte förrän jag får somna med näsan inborrandes i en mjuk skön hundpäls.
Tjoppor, kom tillbaka! Det snöar, vilket gör det jobbigt för er att bakspåra. Snälla, gör inte så här mot mig och mitt hjärta! Kom tillbaka in till värmen.

Internet

"Denna sida går inte att visa, kontrollera din internetanslutning"

En sådan sida skulle kunna få finnas i mitt inre. Stunder när det är svårt vill jag kunna visa upp en skylt där det står "Denna sida går inte att visa, kontrollera din anslutning"

Att slippa förklara, slippa svara, inte behöva bestämma mig på rak arm. Endast visa upp en skylt när ledningarna är ärgade och sargade.

Det ni!

Denna kväll känns som en bra kväll.
Ont i nacken.
Slut i huvudet efter prat med min skrynklare.
-18 grader ute.
Inget sevärt på teve.

Men ändå en strålande kväll.

Det ni!

Back on track

Nu jävlar finns det inga ursäkter längre!

Jag ska börja blogga igen. Fläka ut mitt liv i absurdum. Stå på internetbarrikaderna och skrika "Se mig, hör mig, läs mig, kommentera mig, gör vad du vill med mig, så länge du beaktar mina ord, viktiga som oviktiga!"

Eller så är det bara ånyo dags att ge mina reflektioner en chans att hamna på pränt. På mina premisser, när jag orkar, och på det sätt jag finner lämpligt.