Ångest är min arvedel

Den här texten hittade jag under utkast, skriven i slutet av juli. Tänkte att jag lika bra kan  publicera den nu, när allt är över, när det inte känns så ångestladdat längre.

"Varför gör jag sånt här, sjunga på någon okänd människas bröllop? Ångest! Ångest! Ångest! Dessutom är jag hes. Jag blir alltid hes inför sånt här. Kanske nervositeten sabbar rösten. För att tag sedan sjöng jag på ett dop. Dagen innan fick jag sänka ena sången ett tonsteg för att jag helt enkelt inte kom upp till vissa toner. Jag behöver pengarna, det gör jag verkligen, men mentalt kostar det på så in i helvete! Jag är ingen solist! Varför gör jag sånt här? Det är ett par dagar kvar innan det är dags. Jag kan inte texterna, känner mig lite osäker på ena sångens melodi och ångesten river i mitt bröst. Fan, att jag aldrig lär mig att tacka nej!"


Edit: När det var dags att sjunga gick in i rollen som den som professionellt faktiskt skulle ge brudparet att bra minne. Jag fixade det, allt gick bra. Efteråt var jag helt slut och huvudet bankade av all mental ansträngning, men det gick bra.

Hålla tungan i rätt mun

I expressen läser jag att "The L Word"-skådespelaren Leisha Hailey tvingats av flygplanet för att hon kysst sin flickvän. Hela artikeln går att läsa här. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Att det händer i USA är jag inte direkt förvånad över, men likafullt upprörd och beklämd. Jag är rätt säker på att passagerna i planet inte skulle brytt sig särskilt mycket, eller att flygpersonalen hade agerat som de gjorde ifall det varit en man och en kvinna som kyssts.Tänk att det fortfarande ska te sig så hotfullt att visa sin kärlek.

Leisha Hailey

Facebook

Nu börjar jag bli rejält trött på facebook. Jag har inte facebook och vill inte ha facebook, men det verkar nästan omöjligt att ställa sig utanför när allt är kopplat till just facebook. Vill jag vara testpilot till varumärken har jag större chans att komma med ifall jag har facebook. Om jag vill göra min röst hörd i olika medier underlättar det om jag har facebook. Nu har jag redan spotify, men jag läste precis att det ska bli krav på att nya spotifymedlemmar måste ha facebook. Vill jag veta vad som sker i mina vänners liv verkar det vara lättast att göra det via facebook, eftersom de glömmer bort att prata med mig på riktigt, i verkligheten.

Det börjar kännas som att jag inte är en fullvärdig medborgare om jag inte har facebook. Allt sker där, alla hänger där, men jag vill ju inte vara där! Vad beror det på att hela världen fallit pladask för detta fenomen? Jag förstår det inte och önskar verkligen att någon kan förklara det för mig. Det blir allt svårare för mig att inte vara med, samtidigt som jag känner mig så enormt anti till det. Fan vad trött jag är på facebook!

Hundänglar

Mina hundar brukar ytterst sällan hitta på rackartyg när de är ensamma hemma. I dag fann jag dock två tomma fiskmatsburkar på rumsmattan när jag kom hem och jag hade inte varit borta mer en halvtimme. Det är tur för dem att deras charm överväger.

Fork

Jag har all respekt för de oftast fantastiskt duktiga sångare som sjunger a cappella, men det kan i mitt tycke kännas lite pretentiöst och jag brukar ha svårt att beröras. Dock omkullkastar gruppen Fork alla mina såna tankar. Att ta sig an pop och rock på det sättet de gör är alldeles makalöst genialiskt. Briljans, energi och humor. Jag är helt såld! Det finns en del bra klipp på YouTube - titta!


Versionen av Hanna Pakarinens "Leave Me Alone" fick den melankoliska teatraliska nerven i mig nästan att darra av vällust.

Inspirerad?

När jag på morgonen surfade rund bland bloggar slogs jag över vilken energi alla verkar besitta. Det syltas och saftas, sys och stickas, festas och bjuds på fina middagar, knepas och knåpas. Dessutom har flera av dem småbarn som självklart tar mycket tid. Jag antar att tanken är de ska verka som inspiratörer, men för mig förvandlas allt bara till ett stort fett frågetecken. Hur orkar de med allt? Jag blir alldeles matt bara av att läsa. Det är knappt jag mäktar med att ta hundpromenader OCH dra dammsugaren ett varv i huset under samma dag. Så istället för att inspireras känner mig orkeslös, gammal och dålig.

Jag har min mor på besök.
På plussidan: Hon kom med färska räkor som jag fått fria händer att göra goda saker med. Det är rätt mysigt att se henne sitta på kökssoffan och sticka.
På minussidan: Det är lite svårt att höra mina egna tankar. Mina morgonritualer blir inte riktigt så lugna som jag vill ha dem.

Dagens spaning

Jag orkar verkligen inte med en adrenalinrush. Det tar på alldeles för mycket. Mina ben kommer inte att bära.

Det här med att man kan bli oväntat stark och modig av en adrenalinkick brukar jag hålla med om, men nu känns det som att mitt fysiska jag enbart skulle skrumpna ihop i en hög på marken.

Lista

Vilken svordom använder du mest? Slänger nog in ett "fan" lite väl ofta.
Vilken tid är din väckarklocka inställd på? Det är så sällan jag behöver använda ett alarm, men enligt mobilen är det 07.30 som gäller.
Var köper du dina matvaror ifrån? Oftast blir det Ica.
Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden? Jag tar bilden.
Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa? En basklarinett.
Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan? Hm, det kan nog tänkas.
När var senast någon stötte på dig? Hundra år sedan skulle jag tro.
Vad åt du till middag senast? Potatisgratäng.
Kan du vissla? Ja.
Tittade du på tecknat när du var liten? Jag tyckte faktiskt inte om tecknat när jag var liten.
Äger du några popband t-shirts? Nope.
När flög du senast? Det är nog en år sedan.
Pratar du några andra språk? Engelska.
Har du gråtit offentligt? Absolut!
Vill du just nu göra några tatueringar eller piercingar? Jag vill alltid ha tatueringar.
Vad har du med dig in på bion? Något att dricka.
Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet? Svenska.
När sov du senast på golvet? När kroppen var ung, vilket är evigheter sedan.
Vilken är din favoritdrink? Strawberry daiquiri om solen skiner.
Gillar du din boendesituation? Absolut.
Hur många timmar måste du sova för att kunna fungera? Om jag ska funka i längden så kanske 7?
Är dina dagar fullbokade och stressiga? Nja, men stress kan jag uppleva.
Hamnade du ofta i trubbel för att prata under lektionerna? Det hände.
Hur gammal blir du nästa födelsedag? 37.
Tror du på liv på andra planeter? Definitivt liv, men i vilken form kan jag inte svara på.
Vad säger du till dig själv när allt känns svårt? Fan?
Skulle du någonsin hoppa fallskärm? Absolut!
Tycker du om att krama folk? Ja, om dom gillar det.
Äger du en digitalkamera? Ja.
Vilka kändisar har du blivit jämförd med? När jag var liten tyckte vissa att jag var lik Johnny Logan.
Stör det dig om någon säger att dom ska ringa men inte gör det? Ja.
Får du dåligt samvete efter du ätit kött? Ja.
Är du mörkrädd? Nope!
Tre saker du alltid har med dig? Plånbok  mobil och snus.

Coffee in the morning

En kopp kaffe, två koppar kaffe, tre koppar kaffe. Nä, kaffedosen är fortfarande inte rätt justerad för att klara av dagen.

Dreams

Det är en dag då jag känner mig obekväm, fången, frustrerad, så där som man kan känna sig vissa dagar när inget känns bra, vettigt eller värt. När det inte beror på något särskilt, utan kan räcka med att regnet vräker ner eller kaffet är slut för att önska att just den här dagen helt enkelt inte fanns. En dag jag behöver något som kan nära eller tära.

Graven är graven

Jag somnade tidigt igår, alldeles trött, slut och ledsen över att behöva fatta jobbiga beslut, att mista en följeslagare sedan 12 år tillbaka och att behöva gräva en grav. Vilda, som har stått i en urna sedan i vintras fick också hänga med ner tillsammans med Sally. Det känns så underligt. På morgonen är allt som vanligt, Hon äter sitt morgonmål och går sedan ut en sväng. En stund senare kan hon knappt stå på benen, är helt orkeslös och dessutom har hon tappat synen. På eftermiddagen kommer hon hem i en kartong och är på väg ner i jorden.

Sally spanar från hundgårdstaket.

Vilda myser efter ett långt äventyr.

Nu finns det bara en katt kvar här i vår flock, kloka 16-åriga Frizzla. Det känns som allt sker i fel ordning. Från yngst till äldst. Men kanske förstår Frizzla bättre än att lämna mig, jag behöver henne, hon bär på så mycket historia, min historia, för hon har ju faktiskt hängt med mig i hela mitt vuxna liv.

Gamla tanten Frizzla chillar.

Sorg

Sally fick somna in tidigare i dag. Knasigare och skönare katt får man leta efter. Sov gott nu Sally-Pall skrotkisse, det har du förtjänat.

Husmorstigern är framme igen

En laddning grönsaksbiffar på gång. Om de blir lika goda som förra gången kommer både min gom och mage att le av vällust. Hemligheten verkar vara mangocurry.

Jag bakade även nyss bröd, men det blev det sämsta brödbaket på väldigt länge. Påminn mig om att aldrig följa recept, det blir liksom inte bra då.

Oväder paw-rihk-titt

Regnet smattrar över plåttaket i den grad att jag nästan inte hör mina egna tankar. Det går knappt att se ut genom fönstren. Ovädret har tydligen bestämt sig för att stanna ovanför mig. Jag känner mig liten.

Dålig hund och usel matte

Det är visst ingen bra idé att ha grytor på spisen, hälla upp foder i hundmatskålarna, rasta hundar och komma ihåg att ta bort skärbrädan med smarriga saker ur noshöjd, allt på en och samma gång. Någonstans gick det fel. Hunden åt precis upp bitar av den ostfyllda chili jag skulle ha till middagsmaten. Jag kommer att sakna den i min mat och hon kommer nog att bli lite dålig i magen. Kanske lär jag mig nu att inte hålla på med en massa saker samtidigt - för allas skull.

61 frågor

1. Hur gammal är du om fem år? 41
2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Min fru.
3. Hur lång är du? 166 cm.
4. Vilken är den senaste filmen du sett? Film minns jag inte, men tittade på senaste avsnittet av "True Blood" i förmiddags:
5. Vem ringde du senast? Min bror.
6. Vem ringde dig senast? Min mor.
7. Hur löd det senaste sms:et du fick? Fasiken. Den trevliga lilla bögen från Hälsingland
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Beror helt på vem det är till.
9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? De var aldrig varit gifta, men är separerade sedan urminnes tider.
10. När såg du senast din mamma? För ett par veckor sedan.
11. Vilken ögonfärg har du? Blå
12. När vaknade du i dag? 7.30
13. Vilken är din favoritjulsång? The first Noel.
14. Vilken är din favoritplats? Hemma
15. Vilken plats föredrar du minst? Parfymavdelningen på Åhléns, särskilt i jultider.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Geografiskt, eller?
17. Vad skrämde dig om natten som barn? Hade nog inga rädslor för natten.
18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? Det måste vara något roligt min fru sa.
19. Hur stor är din säng? 180 cm.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Utan
22. Hur många kuddar har du i sängen? Fyra totalt, varav två till mig
23. Vad ser du om du tittar till höger? Mitt sovrumsfönster och utanför det en rönn.
24. Har du några djur? Ja, två katter och två hundar.
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Barfota.
26. Är du social? Ibland helt galet social, men ibland så asocial det bara går att vara.
27. Vilken är din favoritglass? Hallonsorbet
28. Vilken är din favoritefterrätt? Jag är inte så mycket för efterrätter, men chévre med varma hjortron går alltid att få ner.
29. Tycker du om kinamat? Det är väl helt ok.
30. Tycker du om kaffe? Ja, jag hinkar i mig det.
31. Vad dricker du till frukost? Kaffe
32. Sover du på någon särskild sida? Den högra sidan av sängen är min och jag somnar oftast på min vänstra sida.
33. Kan du spela poker? Ja
34. Föredrar du storstad eller landet? Definitivt landet.
35. Är du en beroendemänniska? Jag kan inte tänka mig en tillvaro utan mitt snus och mitt kaffe.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Faktiskt inte.
37. Vill du ha barn? Nej
38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska och jag förstår tyska, men vägrar prata.
39. Har du någonsin åkt ambulans? Ja, det har väl blivit några turer.
40. Föredrar du havet eller en bassäng? Havet
41. Vad spenderar du helst pengar på? Mat
42. Äger du dyrbara smycken? Nej, åtminstone inte om man menar dyrbara i pengar. 
43. Vilket är ditt favoritprogram på tv? Just nu får det bli "Från Sverige till himlen"
44. Kan du rulla med tungan? Vad är det?
45. Vem är den roligaste människan du känner? Det finns många som är roliga på olika sätt, så det känns omöjligt att svara på.
46. Sover du med gosedjur? Om levande djur räknas så gör jag det.
47. Vad har du för ringsignal? Titelspåret till "Vampyros Lesbos"
48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Nej
49. Vad har du närmast dig just nu som är rött? Det finns några rödaktiga detaljer på mina shorts.
50. Flirtar du mycket? Nej
51. Kan du byta olja på bilen? Ja
52. Har du fått fortkörningsböter någon gång? Ja
53. Vilken var den senaste boken du läste? Har precis börjat läsa "En fager mö" av Joyce Carol Oates
54. Läser du någon dagstidning? Inte i pappersformat.
55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej
56. Dansar du i bilen? Svårt att dansa i en bil, men diggar gör jag absolut.
57. Vilken radiostation lyssnade du till senast? P1
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Jag spelade Boggle i helgen och då blev många ord skrivna.
59. När var du i kyrkan senast? För ungefär en månad sedan då jag sjöng på en vigsel.
60. Vem var din favoritlärare på högstadiet? Min klassföreståndare Agneta Björk var fantastiskt bra.
61. Hur länge har du campat som längst i ett tält? Ungefär en vecka skulle jag gissa på.

Höjd gräns för frikort

Nu verkar det bli verklighet att gränsen för frikort höjs på både medicin och sjukvård. Jag förstår att pengar behövs i sjukvårdskassan, men varför ska det drabba dem som redan har det förbannat illa ställt, långtidssjukskrivna, kroniskt sjuka, utförsäkrade och pensionärer, som redan har svårt att betala sina mediciner och läkarbesök.

Det känns som att kostnadsproblemet angrips från fel håll. Kanske skulle man istället höja kostnaden för läkarbesök utan att röra frikortstgränsen. Patienter som går enstaka gånger per år får betala mer men kroniskt sjuka patienter får samma kostnad som idag. Detta med "lika vård för alla" börjar rimma illa. Vi som har sjukersättning med minibelopp, som behöver flera sjukbesök i månaden och dyra mediciner, hur ska det gå för oss? 

Nu får jag säkert onda ögat av människor som tycker att jag är gnällig, men står det mellan att  hämta ut sin medicin eller att handla mat, vilket är situationen för många, börjar det vara fel någonstans.

 

SVT regerar

Åh, vad jag gillar SVT och framför allt SVT Play eftersom jag inte gillar att passa tider. Just nu uppskattar jag programserien "Från Sverige till himlen" där programledaren Anna Lindman Barsk möter människor med olika tro. Hennes nyfikna och smått naiva sätt att ställa frågor och umgås i deras vardag gör att hon når fram till människan bakom religionen. Strålande och väldigt sevärt.

A Lion Called Christian

För någon vecka sedan såg jag på SVT en dokumentär om lejonet Christian. Den var alldeles makalöst fantastisk och det omöjligt att hålla tillbaka tårarna. Olika klipp sprids nu runt hela internetvärlden. Bevisligen berör djur oss människor väldigt mycket. Här är ett klipp med stor gråtvarning. Hela filmen går också att köpa till exempel här.

När det blir för privat

Jag brukar vara rätt noggrann med att inte hänga ut folk, men det finns en person som ibland slinker igenom min egen censur och det är min mor. Kanske vågar jag för att hon inte läser här, eller så är det bara för att jag verkligen måste skriva ur mig om henne ibland.

Jag skrev ett långt inlägg där jag berättade bakgrunden till vår komplexa relation. Hur jag upplevde min uppväxt, kontakten med socialtjänsten, känslan att inte bli tagen på allvar.
Men efter att fingrarna smattrat på tangentbordet, där orden flödat, känslor och minnen kommit upp till ytan så kände jag att det är omöjligt att posta. Inte för att jag har några problem med att berätta om min uppväxt, men hur ska jag kunna göra det utan att lämna ut henne? Det blir helt enkelt för privat.
Jag markerade min text och raderade rad efter rad efter rad och till slut fanns bara en mening kvar. "Min mor och jag har alltid haft en mycket komplicerad relation."

Många man och jag blir det

Grått. Mörkt. Regnigt. Blåsigt. Ruggigt. Precis en sån där dag man önskar att man kunde ignorera. Man och man förresten. Jag ogillar skarpt när man säger man. När allt sägs generellt, som om alla tycker som jag gör. Vissa människor älskar säkert det här vädret och stiger gladeligen upp för att möta dagen. Det är ju faktiskt jag som klagar på det ruskiga vädret. Det är jag som önskar att jag slapp ta mig upp. Fast skriver man jag för mycket så blir det väl för egoistiskt och det går ju inte heller för sig.Tänk att det ska vara så svårt att göra rätt.

Det här inlägget tror jag för övrigt har 7 man och 6 jag.

Magic mushrooms

När jag i går träffade min terapeut så upplevde jag henne oerhört provocerande. På min fråga vad hon gjort under helgen som fått henne sådan svarade hon med ett leende "plockat trattkantareller".

Jag ska genast bege mig ut i svampskogen och plocka mer trattisar för att se om de har samma inverkan på mig. Magic mushrooms, ett quick fix?


Edit: Det var faktiskt ett väldigt bra samtal.

Friidrotts-VM

Som den sportnörd jag är känns det lite underligt att jag inte har skrivit en enda rad om friidrotts-VM. Vet inte om jag egentligen har så mycket att säga, förutom att jag är lite nyfiken på hur det går för Caster Semenya, som fått utstå enormt mycket sedan förra VM. Att som 18-åring vara helt överlägsen på sin distans och vinna VM-guld, för att sedan få hela upplevelsen förstörd när hennes könstillhörighet ifrågasattes, det skulle nog rucka vilket psyke som helst.

Jakttider (Varning för ett extremt långt inlägg)

Snart börjar älgjakten. I vårt grannskap har vi problem med en viss älghund som verkar tycka att det är roligare att jaga katter, kaniner och höns istället för älgar. För två år sedan höll den på att ta vår ena katt. Hon är väldigt hundvan och försökte efter alla konstens regler att värja sig, men förgäves. Hade det inte varit för att vi hade köksfönstret öppet och våra hundar formligen kastade sig ut för att ingripa så hade hon nog inte levt idag. Jag lyckades fånga in hunden och ringde det nummer som stod på hans halsband. En man svarade och jag frågade om han hade någon hund på vift.

"På vift och på vift. Jag släppte han vid sommarstugeområdet."
"Ok, men nu är det så att han är här uppe hos oss och han har nästan tagit ihjäl en av mina katter!"
"Men du kan ju försöka skicka hem honom då."
"Du, det har jag försökt, men han vägrar gå härifrån."
"Jag kan ju prova att vissla på honom."

Jag berättade alltså att hans hund nästan haft ihjäl min katt och hans respons var "jag kan väl prova att vissla på honom". Inget "förlåt, hur är det med katten?" eller "jag kommer genast och hämtar honom!" Det kändes så jävla nonchalant!

När jag förra hösten tidigt på morgonen var ute på hundpromenad hörde jag ett fasligt liv  från grannarnas hönsgård. Jag sprang dit och såg samma hund som året innan, på väg att bryta sig in hos både höns och kaniner. Grannfrun kom också ut och vi lyckade avvärja och fånga in hunden. Hon bad mig stanna kvar som moraliskt stöd medan hon hon ringde ägaren. Samma nonchalanta attityd han året innan hade mot mig hade han nu mot henne. Efter mycket om och men lyckades hon i alla fall övertala honom att komma och hämta sin hund och efter en stund kom han lufsande ner från skogen med bössan på ryggen, kopplade sin hund och tänkte gå i väg utan att ens prata med oss. Grannfrun försökte sig dock på att prata med honom.

"Du, det känns ju inte alls bra att din hund ska vara här uppe och bryta sig in och ta våra djur."
"Äh, inte vet jag, det finns väl inte så mycket att göra åt det.", svarade han lite ointresserat.
" På nåt sätt måste vi väl kunna lösa det? Vi har ju som sagt en hel den smådjur här."
" Inte tror jag att han skulle ta dom, även om han bröt sig in."
 Då kunde jag inte hålla tyst längre.
"Men hallå, han höll ju på att döda min katt förra året, så bevisligen tar han dom!"
"Ja, men katter är en annan sak, dom kan han ju ta."
"Men vi har ju för fan nio katter här uppe!", fortsatte jag.
 Grannfrun började även hon bli upprörd.
"Vi har en massa katter och andra smådjur här och det är aldrig några problem förutom när din hund är här."
 Han svarade inte på det utan vände sig om för att gå sin väg.
 "Det går ju faktiskt att lära hunden att inte ta smått, det kan ju vara bra när man har en hund som faktiskt ska skälla älg", slängde jag ur mig smått provocerande.
Han stannade upp och blängde på mig.
"Hörru, du vet inte vad du pratar om, det vet du inget om!", sa han sedan surt.
"Du, hon har faktiskt också jagat!" röt grannfrun upprört och pekade på mig.
"Äh, som om ni skulle veta nåt om sånt här!"
 Återigen vände han oss ryggen och började gå. Jag kände att jag hade fått nog, utan en endaste kopp kaffe på morgonen var inte mitt humör det bästa.
 "Det är ju inte konstigt att jägare får dåligt rykte när det finns såna som du!", ropade jag efter honom, även fast jag visste att jag borde ha hållit tyst.
 Han tvärstannade, vände sig om och blängde på mig medan han sakta började gå mot oss igen. Det kändes lite hotfullt, men framför allt hade han gjort mig arg.
 "Du, vänd dig om och gå igen! Jag börjar bli jävligt upprörd nu och kommer att säga en massa saker jag inte borde, så bara gå!", nästan spottade jag fram.
Grannfrun förstod verkligen hur upprörd jag var, och i princip bara upprepade det jag sa.
"Ja, vänd om och gå, hon är väldigt arg nu!"

Faktiskt gjorde han det, vilket kanske var lika bra, eftersom jag efteråt kom på att det inte var det smartaste att mucka med någon som har ett gevär på ryggen.

På omvägar har jag och grannfrun fått höra att han tyckte att vi var hysteriska och otrevliga. Jag tar det, även om jag inte håller med. Dessutom kan jag förstå att det händer olyckor när djur är inblandade, shit happens, inget konstigt med. Däremot köper jag inte hans attityd. Det är hans ansvar att hålla koll på sin hund. Hade han bara varit det minsta tillmötesgående och till exempel sagt att han kan ringa de dagar det är jakt i närheten av oss så att vi kan hålla lite extra koll på våra djur, då hade det varit lugnt. Då skulle jag ha tyckt att han tar ansvar. Jag skulle inte ha behövt skriva ett argt inlägg. Inte heller hade det stått "jägarjävel" ovanför hans nummer i min telefon. Jag hoppas att jag slipper ringa det numret i år.

Oraklet google

Karin ger en gratislektion om hur google är den bästa livscoachen. A.M.O har hakat på och även jag kände mig manad att se vad oraklet google har att säga. Det går till så att man skriver sitt namn och ordet är inom citationstecken och trycker på enter.

Terra är ihålig
Terra är en hund med hög arbetskapacitet
Terra är en djupsökande universaldetektor
Terra är tillverkade av materialet hampa
Terra är mycket ärrad
Terra är för dig som söker efter nya utmaningar och dimensioner  

Björnmöte

Jag såg precis en björn och har en släng av björnfrossa, men den skyller jag helt på att Stråla var med.
"Varför har jag aldrig kameran med när det händer spännande saker?", tänkte jag genast jag kom hem. I nästa sekund förlät jag mig själv, för inte en chans i världen att jag hade stannat för att fotografera.

Inte riktigt som den nalle jag mötte i skogen.

Sötsug

En katt som spanar...

...på något som finns i ugnen.

Undrar om det här blir bra, men förhoppningen är något kladdigt i muffinsvariant.