Femte maj förra året fotograferade jag musöron på björkarna. Solen gassade och värmde när jag vandrade på den bara grusvägen en bit upp i skogen. Jag har en känsla av det i år kommer att ligga så pass mycket snö kvar att jag knappt kommer att ta mig till nämnda grusväg. Antagligen kommer det inte heller finnas en tillstymmelse till musöron. Vårvärmen kom tidigt förra året. I år känns det utdraget som sirap. Det är dumt att jämföra, men svårt att låta bli.
I går när jag var på affären träffade jag på några jag kände. Samtalet kretsade genast kring våren, eller avsaknaden av den. Jag har sagt det tidigare, men säger det igen. Det är inte alls underligt att vi norrlänningar har väder som ett av våra favoritsamtalsämnen. Vi har levt i kyla och mörker under flera månaders tid så vi behöver verkligen ljuset och värmen så infernaliskt mycket nu! Kanske tror vi att det går att prata igång våren.
Min favoritapp i telefonen är SMHI:s väderapp. Det säger en del om hur styrd jag är av vädret. Jag vet att jag inte kan påverka vädret, men att kolla väderrapporten sisådär tio gånger per dag gör att jag känslomässigt kan ställa in mig på hur dagen kan bli. Dessutom vet jag när jag ska rusa i väg till systembolaget och köpa en flaska bubbel, eller enbart locka fram ett leende i förväg, lite i smyg, för att jag vet att solen kikar fram om ett par timmar.
Nu visar dock SMHI att det ska vara uppehåll hela dagen, men när jag tittar ut så fullkomligt vräker regnet ner. Jaja, det är mänskligt att fela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar