Sjunde delen.
Sommaren innan flytten till tonårshemmet tillbringade jag hos mor och hennes sambo. Jag hade höjt honom till skyarna från första början. Han var bra för henne, en nykter alkoholist. I hans sällskap drack hon inte lika mycket. Åtminstone inte till en början. En kväll hade de fest hemma, tillsammans med grannar och några människor jag inte kände. Det var till en början en trevlig kväll. Mors sambo såg till att det ständigt fanns alkohol i allas glas och till slut blev min mor så full att hon somnade. Han försåg även mig med alkohol. Jag var fjorton år och inte van att dricka. Jag blev full, så full att jag knappt kunde stå på benen. Så jag gick upp till mitt rum för att sova. Hur lång tid som sedan gick eller vad klockan var vet jag inte. Det jag minns är att jag vaknade av att mors sambo låg ovanpå mig. Han var tung, svettig och hans andedräkt luktade av "ettans" snus. Det gjorde ont. Jag frös till is. Både min kropp och själ stängde av. Stängde ner. Än i dag klarar jag inte av lukten av "ettan". Doftminnet är alltför starkt. Min kropp spänner sig och jag får andnöd. Om jag vid den tidpunkten hade någon som helst kärlek till mig själv kvar försvann den fullkomligt den kvällen och ersattes med idel självförakt och hat.
Hans nattliga besök fortsatte hela sommaren. Jag gjorde inget för att hindra honom. Det låste sig. Jag tystnade. Låg platt och stel. Uthärdade. Han försökte även "muta" mig med pengar. Vissa gånger när han med bil hämtat mig från någon kompis kunde han stanna på en p-ficka och säga att jag kunde få en femhundring om jag "hjälpte" honom. Jag försökte ofta komma undan genom att till exempel säga att jag hade huvudvärk, eller mådde dåligt. Ibland funkade det och han lät mig vara.
När min socialsekreterare hälsade på en dag under den sommaren och mer detaljrikt berättade om när och hur jag skulle flytta till tonårshemmet var det en stor lättnad. Snart skulle jag få komma bort från detta, bort från honom. Dock fortsatte jag att tala väl om honom. Han var ju ändå bra för min mor.
Väl på tonårshemmet gick det bra första tiden. Jag tyckte det var lite spännande och det kändes tryggt och enkelt att få identiteten "hon som bor på tonårs". Men hemmets pedagogik rimmade illa med hur jag ville att tillvaron skulle vara. Att sköta sig var lika med belöning. Missköta sig lika med bestraffning. Det blev mycket bestraffning. Även mycket kollektiv bestraffning. På kvällarna gick personalen runt med en svart sopsäck och tittade på våra rum. Fann de exempelvis en strumpa på golvet plockades den upp. Ville vi ha tillbaka den kostade det två kronor. Hade vi inte bäddat sängen kostade det tio kronor. Löste ut våra tillhörigheter gjorde vi på fredagar, efter att vi kvitterat ut veckopengen på femtio kronor. Ungdomarna var uppdelade som "nyingar" och "gamlingar" där gamlingarna som redan hade bott där ett år fick väldigt mycket mer frihet än oss nyingar. Efter ett tag blev jag frustrerad över att inte få några som helst friheter även fast jag ansåg att jag skött mig exemplariskt. Personalen tyckte inte det spelade någon roll. De visade tydligt att de inte litade på mig, eller någon annan ungdom heller för den delen. Strax därefter lärde jag mig förstå det sköna i att berusa sig. Alla intagna ungdomar hade såklart olika saker i sitt bagage. Många hade en drogproblematik och jakten på att berusa och droga sig var det primära för dem. Jag var helt grön på det området, förutom att jag druckit lite alkohol under sommaren. Men när jag fick chansen att testa var jag inte sen med att göra det. Det första jag provade var att sniffa. Någon av ungdomarna hade kommit över lim. Jag hamnade i en skön värld. Utan bekymmer. Utan tankar. Även om ruset var kortvarigt kände jag att det var just berusning som behövdes för att slippa smärtan och ångesten i tillvaron. Jag började använda allt jag kom över. Tabletter, lim, bensin, eller hasch - det spelade ingen roll, bara det gav ett rus. I vardagen började jag strunta i allt. Orkade inte. Kände mig värdelös och misstrodd och varför sköta mig när inget bra kom ut av det? Mitt vokabulär bestod i huvudsak av två ord: "jag vägrar"
BUP-journal: 890926 "Telsamtal från soc.sekr som på detta sätt vill meddela att T kan behöva bedömas av barnpsykiater då hon f n befinner sig på rymmen från tonårshemmet där hon varit placerad sedan höstterminens start. T accepterar inte placeringen och säger sig vara beredd att straffa ut sig om inte annat så genom att ta sitt liv. Hon har också en kompis från tonårshemmet med sig när hon rymmer, vilket hon gör titt som tätt. Placeringen på tonårshemmet ska fortsätta. De har inte på något sätt givit upp T utan hon ska åter dit men först ev suicidriskbedömning. Meddelat detta till bakjouren som är informerad om T:s situation."
Soc-rapport 891020 Sammanfattning sedan T kom till tonårshemmet den 21 aug 89: "Turerna omkring T har varit många sedan hon kom till tonårshemmet.Hon har rymt många gånger och bland annat hunnit med en tur till Stockholm tillsammans med en annan flicka på tonårshemmet. De tog vid det tillfället själva kontakt med polisen där och de fick sova över på ett barnhem och de skickades tillbaka med flyg dagen efter. Även efter den "utflykten" har T rymt och hämtats av polis i olika lägenheter. Senaste rymningen har skett denna vecka och nu är hon åter på Tonårshemmet och går i skola där eftersom hon inte skött skolarbetet på sin vanliga skola. Under alla rymningar har T:s mamma varit informerad hela tiden och hon står fast vid att T ska vara kvar på tonårshemmet och att hon inte kan ta hem henne, eftersom mamman vet att det inte skulle fungera alls. Idag på morgonen ringer T:s ena kontaktperson och berättar att T inte rymde igår som de befarade eftersom hon satt med jackan på hela dagen och vägrade göra något eller gå i skolan. Igår kväll när kontaktpersonen kom upp till henne på rummet hade hon rakat av sig håret förutom en liten tofs hon lämnat på den främre delen av huvudet. Kontaktpersonen säger att hon blev helt förstummad att se T med håret bortklippt. T hade uttryckt sig så att hon önskat att det var den 21 aug. och att hon fått börja om. Hon sa också att hon tänkt på att hon inte kunde visa sig för mormor. T gick till skolan i morse och ställde upp på att laga frukost till alla på hemmet och det är något hon vägrat tidigare. Vi får se hur det utvecklar sig. Möjligen kan en förändring ha skett med T, men vi kan inget säga förrän vi sett vidare utveckling."
Soc-rapport 891030 "Lennart från tonårshemmet ringer ang att han och den andra kontaktpersonen måste få komma in med T direkt på morgonen för ett samtal. Nu är gränsen nådd över vad personalen kan stå ut med vad det gäller T. Hon har slagit den den ena kontaktpersonen i magen två gånger och en av de boende i ansiktet och nu menar kontaktpersonen att vi tillsammans måste markera för T att händer det igen så kommer de att skriva ut henne och frågan är till vad. Efter en dryg halvtimme kommer de och vi för ett samtal omkring det som skett och vi tar upp ev alternativ och u t:s förslag är endast att T läggs in på BUP ett tag och vad som blir sedan går det inte att svara på i nuläget. T blir väldigt orolig och ledsen och till BUP vill hon inte och säger att hon inte heller skall följa med till tonårshemmet. Hon rusar på dörren och en av kontaktpersonerna springer efter och hon hotar att hon ska ta sitt liv, vilket man inte kan nonchalera i det tillstånd T är i nu. Vi kommer överens om att u t kontaktar BUP idag och och förbereder barnpsykjouren om att T kan komma in akut. Får tala med läkare och de menar att de måste ställa upp och hjälpa personalen på tonårshemmet och att T måste få komma in akut om det blir aktuellt. Får även tala med kurator och även hon anser att hon måste tas in om det fortsätter. Hon menar också att risken att hon även kommer att slå personalen där är överhängande och att hon bara sticker därifrån, men det får vi ta då."
Soc-rapport 891101 "T:s kontaktperson ringer och berättar att hon sitter på konferens men fått meddelande om att T idag på morgonen slagit en personal igen och att personal är på väg till BUP med T. Frågan är hur det skall kunna behålla henne där om hon gör personalen illa."
BUP-journal 891101 "Jouranteckningar: Jourfall p g a aggressivitetsproblematik. Samtalar med T och personal från tonårshemmet. 14-årig flicka som vistats på tonårshem, tidigare långvarig kontakt med barnpsyk och fått diagnosen kontaktstörning och familjerelationsproblem. Sista veckan en hel del aggressivitetshandlingar från T:s sida. Detta har kulminerat sista dagarna då då hon slagit till både personal och kompisar. Erbjöds kontakt hit till kurator igår, men personal från hemmet ringde och avböjde tiden då man tyckte sig ha problemen under kontroll. Idag på morgonen har dock T på nytt slagit till en personal. Man kommer därför in tre man med T, har närmast fått släpa hit henne. Man vet ej hur man ska hantera fortsättningen. Psyk status: T ger god emotionell kontakt. Stämningsläget neutralt. Inget psykotiskt. Orienterad gånger 3. Förnekar suicidtankar. Bedömn o åtg: Relationsproblematik med en del aggressivitet. Vi samtalar en del runt det aktuella och hur man ska göra i fortsättningen. Jag finner ingen indikation för inläggning akut utan ser detta snarast som kontrakindicerat. Det framkommer i samtalet mellan T och personal att om detta beteende fortsätter kommer man att bli tvunget att flytta T från hemmet och detta vill hon egentligen inte. T accepterar kontakt med barnpsyk, vi planerar sådan inom en vecka. Jag har kontaktat kurator som tidigare har kännedom om T. Behov av handledning för personalen finns även. Vid ev problem före återbesöket tar man kontakt med barnpsyk jouren."
BUP-journal 891107 "T kommer tillsammans med kontaktperson från tonårshemmet. Stämningen är tryckt. Enl överenskommelse har kontaktpersonerna tid men här dyker T upp med sin ena kontaktperson eftersom hon vid joursamtalet förra veckan tackat ja och då uttryckt en önskan att komma hit för att prata med någon. Försöker under samtalet ta kontrollen över detta vilket inte lyckas, vi tycker att hennes förslag inte är till någon hjälp. Förslaget som innebär att hon sitter utanför vilket medför risk för rymning eller att hon samtalar med mig medan kontaktpersonen sitter utanför. Ser att konflikterna finns på tonårshemmet mellan personal och T och mellan andra ungdomar och T och att detta behöver lösas i den gruppen och inte via enskilda samtal med T. Efter skrik och bråk en halvtimme kan så T berätta om sin livssituation och det som framförallt bekymrar henne är personalombyten, 8 personal och att hon inte vill vara där utan i familjehem. Förstår inte varför hon inte blir placerad där och lägger då skulden på soc sekr varför vi uppmanar henne att kontakta henne och får förklarat för sig orsakerna till placeringen på tonårshemmet. Fortsatt planering: Tonårshemmet erbjuds handledning till kontaktpersonerna, T avböjer all kontakt med BUP vilket synes mest ändamålsenligt nämligen att alla samtal och all handläggning sker på tonårshemmet. Tonårshemmet hör av sig för planering av handledning."
Soc-rapport 891108 "Ringer tonårshemmet för att höra vilket beslut som fattats gällande T. De säger att de ska skriva ut henne och att beslutet var enhälligt, men att T får stanna kvar den tid vi behöver för att ordna något annat för henne. Personalen har insett att det bara blivit sämre för T sedan hon kom till tonårshemmet. BUP kan inte heller ta emot T. Hon skulle sätta snurr på de som redan finns där med allt vad det innebär. Lösningen för T vet ingen och det lär inte finnas någon annan utväg än att försöka få tag på ett par stabila vuxna utan barn som kan ägna sig bara åt henne och vi får sätta oss ned och tänka igenom vad vi ev kan göra"
Soc-rapport 891109 "U t ringt och talat med familjen Holm angående möjlighet att de kan ta hand om T under en kortare tid i avvaktan på att någon annan resurs hinner ordnas till henne. De har tänkt sedan igår eftersom första kontakten togs då. Båda känner mamma S ganska väl, de bor inte så långt ifrån varandra och har en bra relation till S och hennes sambo. Vi har ett långt samtal och kommer överens om att u t hör av sig nästa vecka för vidare diskussioner och det efter att u t haft ett samtal med T. Hon måste få vara med och känna om hon vill träffa dem och vi får se om detta är en tillfällig lösning. Vi går inte in så djupt i diskussioner om T:s problem och de vet redan mkt om henne via mamma S eftersom T bodde hemma under sommaren."
Soc-rapport 891120 "T och hennes kontaktperson på besök och det är för att tala om för T att hon inte skall vara kvar på tonårshemmet längre. Hon blir ledsen och lite förvirrad. Hon menar att nu går det bra för henne att bo där och då ska hon ut därifrån. Vi tar upp med henne att ända sedan hon kom till tonårshemmet tjatat om att hon inte vill vara där och det har hon visat genom rymningar och uppträdande på hemmet. Vi för in det på att det kanske är bäst för henne att få komma till ett hem med två vuxna personer, vilket hon också bett om och att vi till att börja med har ett hem att bo i till dess någon permanent lösning finns för henne och att hon så småningom skall slussas ut från tonårshemmet. U t skall höra av sig så snart T skall följa med till det nya hemmet."
BUP-journal 891121 "Avslutande handledningssamtal med kontaktperson. Kommer till detta samtal för att diskutera föregående möte där T deltog samt den ytterst svåra situation som föreligger på Tonårshemmet. Beslut är nu fattat att T måste lämna tonårshemmet men hon har nu sagt att hon skall rymma tillbaka, att hon inte tänker lämna utan vara kvar. Sociala söker familjehem och har mer eller mindre redan ordnat en plats i ett hem utanför stan. Det som blir temat i handledningen är hur tonårshemmet på ett bra sätt för T ska avsluta kontakten. På något vis känns det som om flickans situation berör oss alla djupt och att såväl tonårshemmet som BUP aldrig kommer att kunna sluta fundera kring hur man på bästa sätt ska hjälpa henne vidare i livet."
Soc-rapport 891123 "Besök tillsammans med T hos familjen Holm för att prata igenom att T förmodligen kommer att bo hos dem, åtminstone en tid. Allt beror på hur det utfaller, om T känner att hon vill bo i familjen och om de känner att de vill ha T. I samtalet deltar båda makarna Holm och T är väldigt öppen emot dem och efter träffen är T väldigt nöjd. Hon ska vara hos dem från fredag till lördagkväll och sedan får hon åka dit igen och känna sig för inför julen och därefter är det meningen att hon flyttar efter nyår."
Soc-rapport 891127 "T ringer idag från tonårshemmet och undrar över sin situation och hur det blir framöver. Helst av allt vill hon bo kvar på tonårshemmet. Talar även med hennes kontaktperson och han säger att han känner att T vill stanna kvar hos dem men att han inte ensam kan bestämma det. T tar upp att hon vill följa med gruppen upp till fjällen till nyår. Tar upp detta med kontaktpersonen men han vågar inte lova något innan han pratat med gruppen. Han tycker att T ändå mår bra."
Soc.rapport 891211 Sammanfattning senaste tiden. "T är definitivt utskriven från tonårshemmet sedan i torsdags efter det att det varit en hel massa trassel omkring henne. Redan för en månad sedan tog personalen beslut om att hon skulle skrivas ut. Det finns både de som vill ha henne kvar på tonårshemmet och tvärtom. vad som ledde till det slutgiltiga ställningstagandet var att T slog en personal och hotade en av kamraterna på hemmet och att hon rymt vid ett flertal tillfällen. T är mkt ledsen över att hon inte får vara kvar och hon har försökt få personalen att ändra på beslutet utan framgång. T har gått ner sig på vistelsen på tonårshemmet. Hon har använt thinner hasch och sprit, vilket hon inte gjort förr. Hon har inte heller skött skolan vilket också är nytt i hennes beteende. Nu finns hon hos sin mamma och där skall hon stanna över jul och nyår. Mamma S vill helst att hon stannar för gott, men det beror på hur T kommer att sköta sig framöver. U t tog fram ett familjehem 5 km från mamman, ett bra hem med förstående människor, men där vill hon inte heller vara efter att ha vistats ett veckoslut i familjen. T vet inte alls själv vad hon vill, men hon ska fira jul som vanligt hos morfars. Alternativet är att akutbarnhemmet lovat ta T med omedelbar verkan när det blir kris hos S och sedan har vi ett bra familjehem i inlandet och ett till alt. är en storfosterfamilj i samma trakt. Det finns en chans att det finns en plats ledig där ganska snart. Har talat med S idag och hon tycker att helgen gått bra. T har inte haft några utspel. Vi kommer att ha täta kontakter för att följa utvecklingen med T. Anmälningsärendet har gått till nämnden i vanligt ordning."
Soc-rapport 891215 "Onsdagkväll 13/12 ringde kontaktpersonen från tonårshemmet till u t:s bostad och berättade att T berättat för en av sina kamrater på tonårshemmet att T utsatts för otuktigt beteende gentemot henne och detta har hänt vid några tillfällen i sommar och även nu under den korta tid hon bott hemma efter utskrivningen från tonårshemmet. U t sa till kontaktpersonen att det verkade osannolikt, men att man alltid måste ta sådana anmälningar på allvar. Kontaktpersonen hade bestämt sig för att hämta T hemma hos mamma S och de tillsammans skulle gå till polisen dagen därpå. Talade med S och hennes sambo samma kväll och S sa att hon inte visste vad hon skulle tro, men att även hon haft misstankar mot sambon. Han förnekade givetvis allt under telefonsamtalet, men vi gick inte närmare in på skuld eller inte, eftersom det är polisens sak i första hand att utreda det. Dagen därpå ringde u t till akutbarnhemmet för att boka plats där i avvaktan på något annat och där finns plats för henne. Kontaktperson och T kom på besök på e m efter polisförhöret och träff med incestgruppen. Kontaktperson ordnade så att T får bo på tonårshemmet en vecka framåt och att u t lovade att kontakta T:s mormor och höra efter om det är okej att T får komma dit till jul. Vid dagens besök var T lugn och samlad och hon tycker det känns bra att fått lätta sitt samvete. Detta har varit svårt för henne att bära. Vidare öden för T får diskuteras under hennes vistelse på akutbarnhemmet."
"Talade med S i morse och nu har hon vänt helt och ställer sig nu på sin sambos sida och beskyller T för att bara ha diktat ihop hela historien för att göra sig intressant. I stort sett lyssnar jag på hennes samtal liksom på sambons och säger att polisutredningen får ta över och åklagare bedöma om han ska åtalas eller inte. S säger att hon helt ska överge T och att hela släkten kommer att göra likadant. Det går inte att föra ett vettigt samtal med S. Hon behöver lugna ner sig och lär väl återkomma framöver."
"U t ringer personal på akutbarnhemmet och talar med personal för att höra ang julen och T:s möjligheter att få fira jul där ifall morfars säger nej. Det går bra. Ringt och talat med T:s mormor. Hon säger på direkten att hon inte tror på T:s uppgifter, utan att det rör sig om fantasier av en flicka som börjat knarka, vilket inte är sant, men det är en annan sak. Mormor vet inte om hon orkar ta emot T under julen. Hon vill tänka på det. Försöker få mormor att se på det hela som att T är en mycket olycklig flicka och att de inte bör stöta ut henne från familjen för detta som nu hänt oavsett vad polisutredningen nu leder till. Mormor veknar och säger att visst känner hon för T och det känns hemskt att tänka sig att T ska vara på akutbarnhemmet på julafton. U t lovar att återkomma till veckan. Efter en stund ringer T och är så ledsen. Hon har talat med S och fått en rejäl utskällning och S säger att allt är uppdiktat av T och hon inte vill se T mer. S hade också berättat att hon ringt till T:s tidigare familjehemsföräldrar och att de ställer sig på sambons sida. T är jätteförtvivlad över att S blandat in så mycket folk i det här. U t råder T att ligga lågt och inte höra av sig till S och T säger spontant att hon inte törs åka hem till morfars i jul. Hon tror att det under alla omständigheter blir jobbigt och hon är rädd att mammans sambo ska vara där."
Soc-rapport 900109 "T har valt att inte bo kvar på tonårshemmet, som hon hade möjlighet till enl den personal u t talat med. Anledningen till att T nu väljer akutbarnhemmet är enl vad hon själv säger för att hon vet att hon måste komma till ett familjehem efter vistelsen på tonårshemmet är över och det är lika bra att det sker nu..."
Soc-rapport 900111 "Ordförande informerad om att T flyttar till akutbarnhemmet och vad som är tänkt framöver. På måndag skall u t åka dit och träffa T och personalen där. T anmäls i kommunens skola omg. enl u t:s kontakt med föreståndaren idag."
Jag hade mått fruktansvärt dåligt under hösten. Över livet. Vad som hänt under sommaren. Tvingas bära det inom mig själv. Allt kändes som ett kaos som bara eskalerade i takt med hur jag gödde kaoset. Jag hade ingen aning om vad jag ville bara vad jag inte ville. Till exempel ville jag inte flytta till familjen Holm. Jag fick panik när jag förstod att de ibland umgicks med mor och hennes sambo. Men jag kunde inte berätta för min socialsekreterare varför jag inte ville dit. Ännu mer panik när det istället beslutades att jag skulle bo hemma hos mor och hennes sambo. Det blev till slut ohållbart att hålla det inom mig. När allt väl uppdagades var det i princip ingen som trodde mig. Jag kände mig som den ensammaste människan i världen, men tänkte att det kanske skulle vara så. Att det inte gjorde så mycket. Bara jag fick komma bort.
Det kändes alltså bra att åka till akutbarnhemmet. Bort från allt det som kändes smutsigt och infekterat. Bort från alla människor som sa att jag ljög. Det var självklart inte enbart enkelt där, ett beteende tar tid att ändra på, men det blev så mycket lugnare inom mig. Här kunde jag vila en stund i väntan på att min socialsekreterare hittade ett nytt hem till mig.
I dag kan jag känna att jag så gärna hade önskat att någon på BUP tog allt mitt utåtagerande på allvar. Jag var fjorton år och för första gången fick jag åtminstone möjlighet att träffa någon där, men bara i all hast och inte för utröna bakomliggande orsak till allt utåtagerande beteende. Ingen var intresserad av att se mig där och då, utan bläddrade bara bakåt i sina journaler.
Fortsättning kommer att följa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar