Lusta

I går var jag fylld av tankar jag tänkte skriva ner. Självklart låg då nätet nere. Jo, man kan ju skriva ner saker ändå, (jag är mycket väl medveten om att det finns exempelvis word) men då slog filmdjävulen till istället. Ack så skönt det kan vara att ägna en hel kväll åt filmfrosseri.

På tal om dödssynder så hette en av filmerna jag såg "Cracks". En av huvudpersonerna sa något i stil med "Om du inte känner lusta, om du inte åtrår i livet, så lever du inte alls".

Kanske är det så att man måste känna lusta och åtrå för att livet ska vara meningsfullt. Lusta till en människa, ett intresse, ett jobb, eller vad som helst. Utmaningen ligger nog i att aldrig sluta. Att inte sätta sig ner och vara nöjd, utan hitta nya sätt och nya mål att åtrå. Nu menar jag inte att man ska söka sig till nya partners hela tiden eller så, men ni förstår säkert.

Eventuellt bör det tilläggas att personen i filmen med ovannämnda citat inte var alltför mentalt stabil, så möjligtvis bör man inte ens fundera över det här, eller?

Jag känner att mina tankar virriga och att jag svamlar. Mitt internet borde ha fungerat igår kväll, för på morgonen är min hjärna fullkomligt värdelös. Men det bjuder jag på i dag.

Min hjärna på morgonen